Aftonbladet – 13 april 1874, sida 3

RIKSDAGEN. Såsom i lördagsbladet nämndes, blef lagutskottets förelag till ändringar i gällande stadganden angående mannens målsmansrätt öfver hustrun godkändt af båda kamrarne — af Första kammaren dock först efter en flera timmars diskusrion och vid votering, som utföll med 54 röster mot 41. Här följer nu en redogörelse för den inom sistnämnda kammare förda öfverläggningen. Hr v. Möller delade i flera fall de betänkligheter, som blifvit af reservanterne uttalade. Det föreliggande förslaget vore alltför ofullständigt och icke i stånd att afhjelpa de med rätta öfverklagade missförhållandena. Vilja vi åvägabringa en retorm, så borde vi taga kännedom om hvad andra länders lagstiftning i denna fråga innehåller. Englands lag t. ex. medgåfve åt qvinnan rätt att fritt disponera öfver hvad hon sjelf förväfvat, och hon vore ej skyldig att med sin enskilda egendom, betala mannens skulder, lika litet som han vore förpligtad att betala hennes gäld, men de hade gemensam skyldighet att, hvem som bäst kunde, bidraga till familjens underhåll. Tvister, gående hvad som skulle anses såsom hvar. dera makens egendom hänvisades till domaren, hvilken dock hade att enskildt göra sina undersökningar. Enligt Förenta Staternas lagar, som i denna fråga äro mycket liberala, får emellertid qvinnan ej sälja sin enskilda egendom utan männens samtycke 0. 8. v. På grund af de anmärkta bristerna hos förslaget yrkade talaren afslag å detsamma. — I liknande syfte yttrade sig hr Caspersson, hvilken åberopade sin inom utskottet afgifna reservation. Om gift qvinna får rätt att (på grund af förord) sjelf förvalta sin egendom, så följer häraf äfven rättigheten att sluta aftal och göra skulder, för hvilka mannen under vissa förhållanden kan komma att ansvara med sin enskilda egendom. Och k andra sidan: om hon också eger förvalta sin egendom, kan den dock utmätas för mannens skulder. Kapitlet angående betalning af makarreg gäld hade derför bort omarbetas i den riktning, att makarne icke kunna skuldbelasta hvarandras enskilda egendom, Allt detta hade utskottet förbisett. Enligt förslaget kunde desutom gift qvinna blifva myndig redan vid 15 års ålder, hvilket vore föga lämpligt. Talaren hade derföre i sin reservation föreslagit, att då qvinnans enskilda egendom genom äktenskapsförord fräntages mannens förvaltning, den i stället bör förvaltas af god man, som med afseende på samma enskilda egendom är hustruns målsman. tills hon uppnår 25 äras ålder. — Er v. Gegerfelt anmärkte härvid, att dylika betänkligheter tvifvelsutan kunde vara be rättigade, och att för frågans fullständiga lösning fordrades en total omarbetning af giftermålsbalken. Men lika visst vore, att den gifta qvinnan behöfde skyddas bättre än hittills, och om än ieke allt kunde vinnas genom de föreslagna bestämmelserna, så skulle likväl mycket vara vunnet om ds anantoges. Dessutom vore det at vigt att vid en blifvande fullständig redaktion hafva åtminstone några grundsatser bestämda, och här förelåge just de mest vigtiga till atgörande. Mot hr Casperssons nysg uttalade ogillande deraf, att gift qvinna skulle anses nyndig redan vid15 års ålder, kunde invändas att hon enligt gällande lag är myndig gåsom enka vid 15 är. Tal, ville derför yrka bifall. — Häri instämde hr v. Koch, som, huru lifligt önskande att den blifvande ju ktitiestatsministern — hvilken för närvarande obekanta storhet tal, ville kalla för X — skulle med det snaraste framlägga tt fullständigt förslag, likvisst ärnade rösta för bifall till utlåtandet, emedan det kunde sägas skjuta en bresch i antiqverade företällningssätt. Den engelska lagen af 1870, vilken af hr von Möller ansetts så förräfflig, hade närmast föranledts af de svåra nissförhällandena inom de lägre samhällsklasserna och vore visst icke bättre än utskottsförslaget. Det låge mycken sanning hr Casperssons åsigter, men tal. vore ginad att taga den lilla homoöpatiska dos, om nu bjödes; ett blifvande lagförslag kulle, så hoppades hon, taga steget fullt It genom att statuera, att full likställighet ger rum mellan man och hustru, att insendera är förbunden betala den andrag kulder, och att den gifta qvinnans enskilda gendom förvaltas af god man, till dess hon id 21 års ålder blir myndig o. sk. V., Ir Almqvist trodde, att medgifvanist åt iustrun att genom förord betings, fig förraltningsrätt öfver hennes er.skilda egenlom icke vore så farligt, Pom man tycktes öreställa sig; en far kunde ju afgöra, hura tort förtroende han i åetta hänseende ville mm— AA vs