Aftonbladet – 13 april 1874, sida 2

rättas. ERRORS Frågan om ett seminarium för bildande af elementarlärare. I Redan för länge sedan började man äfven i vårt land inse, att lärdom, äfven om han är aldrig så vidsträckt och djupgående, icke medför tillräcklig duglighet att utöfva lärarekallets svära och grannlaga värf, Men det gick långsamt för denna insigt att vinna spridning och rotfäste, och detta kan verkligen förekomma underligt, då vi påminna os8, att man redan länge haft fullkomligen klart för sig, att för t. ex. -presten, doma ren, läkaren, officeren något annat och mera är af nöden än repst teoretiska bokstudier. Man förstod tydligen icke undervisningens sanna betydelse; man fattade icke, att läraren, om han skall kunna rätt lösa sin uppgift, måste vara konstnär, att han såsom gådan har att arbeta i det på en gång känsligaste och dyrbaraste af alla bildbara ämnen — den i utveckling stadde menniskoanden, och att han mindre än någon annan kan undvara de vid all konstnärsverksam het nödiga hjelpmedlen: teoretisk insigt och praktisk skicklighet. När man efter många häftiga fejder ändtligen blef i hufvudsak ense om hvad lärarebildning är, återstod dock att komma öfverens i ett vida svårare spörsmål, som orsakat otaliga meningsstrider, nämligen om sättet och ordningen för denna bildnings förvärfvande. Om gången och arten af dessa strider kunna och behöfva vi icke här yttra oss, Endast derom anse vi oss böra påminna, att det i främsta rummet varit de svenske elementarlärarne sjelfva, som vid alla tillfällen påvisat och klagat öfver -den hittills meddelade lärarebildningens brister. samt att 1873 års riksdag — sedan K.M:t redan föreskrifvit, att förberedande åtgärder-skulle vidtagas för utredande af frågan och att sedermera skulle framläggas förslag att på det mest ändamålsenliga sätt tillgodose skollärares praktiska utbildning för sitt kall — anskg denna tak, särskildt med afseende på de förestående ändringarna i läroverkens organisation, så angelägen, att han i skrifvelse till K. M:t uttalade en önskan att redan för nästa riksdag måtte framläggas förslag i nyss angifna syfte. I Juli 1873 tillsatte chefen för ecklesia stikdepartementet en komit med uppdrag att utarbeta ett förslag till inrättande af en svensk lärarebildningsanstalt, och redan den 13 Dec. s. å. hade komiterade sitt betänkande färdigt. Komitns ledamöter voro: professor C. T. Odhner, rektorerna G. F. Gilljam, M. M. Floderus och Ernst G. F. Olbers, lektor O. Svahn samt docenten E. F. Gustris. För fullgörande af sitt uppdrag hade komiterade ett förberande sammanträde, com fortgick från den 11 till den 19 Juli, hvarefter de, sedan hrr Svahn och Gustrin tagit närmare kännedom om åtskilliga lärarebildningsanstalter i utlandet, å nyo sammanträdde den 15 Oktober och oafbrutet fortsatte sin verksamhet, till dess arvetet var afslutadt, Hufvudpunkterna i sitt förslag hafva komiterade sjelfva ansett kunna angifvas på följande gätt: Anstalten för praktisk utbildning af blifvande elementarlärare skulle bestå af ett pedagogiskt seminarium med tillämpningsskola, förlagdt till hufvudstaden. Seminariets lärarepersonal skulle utgöras af en lärare i pedagogik och sju öfverlärare, hvar och en i sin särskilda ämnesgrupp. Seminariiskolan skulle vara ett å båda linierna fullständigt elementarläroverk, som till sin allmänna organisation hufvudsakligen vore öfverensstämmande med rikets öfriga läroverk. men der lärjungeantalet i de särskilda klasserna ej finge öfverskrida ett visst maximum. Undervisningen vid seminariiskolan skulle bestridas, förutom af de 7 öfverlärarne, af 9 lektorer, 5 extra-lärare och 3 lärare i öfningsämnena. Anstalten skulle lyda omedelbart under ecklesjastikdepartementet, men den närmaste styrelsen öfver densamma handhafvas af en direktor och seminariikollegiet. Närmaste ledningen af seminariiskolans särskilda angelägenheter skulle tillkomma en rektor jemte skolkollegist. Såväl direktor och rektor som seminariilärarne och lektorerna skulle : tillsättas af K. M:t, direktor och rektor på förordnande för viss tid. seminariilärarne på förordnande tillsvidare och lektorerna på fast stat. Lärarne i öfningsämnena och eåtra-lärarne skulle anställas af seminariikollegiet. Seminariilärarne skulle hafva att meddela lärarekandidaterna undervisning i den vetenskapliga pedagogiken samt att handleda och öfvervaka deras praktiskt-pedagogiska öfningar; vidare att anordna och leda seminariiskolans verksamhet äfvensom att hd der undervisa. Seminariiskolans öfrige lärare skulle det tillkom ma att biträda seminariilärarne samt att under dessas öfverinseende sköta dem anvisade göromål vid skolan. Såsom vilkor för lärarekandidats inträde vid anstalten skillle gälla, att hän vid universitetet åflagt de för fast anställning vid elementarläroverken erforderliga examina. Seminariikursen skolle af hvarje kandidat nomgås under tvänne på hvarandra följande Ta