Aftonbladet – 11 april 1874, sida 2

FE oe ar JAS röster mot 6. Diskussionen var, att döma efter tidningsreferaten, synnerligen intressant och fdagalade framför allt en förvåzande kännedom af landets försvarsangelägenheter bos kammarens medlemmar. De moment som isynnerhet framträdde, voro följande: Regeringen hade hittills lagt störst: vigt på att främja landets välstånd och vägar hade så lunda blifvit anlagda till ett belopp af 15 millioner gulden. Nu gällde det emöllertid att skydda detta välstånd mot anfall ut ifrån, Under nuvarande förhållarden i Europa vore ett krig mellan två mäktiga grann: folk icke osannolikt, och i detta fall skulle landets neutralitet lätt kunna botas. Det vore derför nödvändigt att kunna försvara dermed vapenmakt, för att det icke skulle gå landet som i början sf århundradet, då Frankrike tvang det att sluta rig till denna stat, hvilket kostade en summa af 600 mill. gulden. Denna betraktelse tyckes ha gjort djuptintryck på den praktiska kammaren, btminstone yttrades, att utgifterna för försvarsväsendet sålunda måste betraktas som en assu ranespremie mot krigsskada. En medlem, som var mycket emot anslag för försvarsväsendet och krig öfver hufvud, anskg sig dock kunna rösta för fästningslagen. Genom denna lag, menade han, blefve dock metod i galenskapen, en bestämd hänvisning om sättet hur den dyrbara krigsapparaten borde användas, och han skuile derför, sedan fästningslagen blifvit antagen, icke längre behöfva sörja öfver att penningarne till krigsbudgeten för framtiden kastades ut genom fönstret. Hufvuddebatten vände sig hufvudsakligen, utom angående frågan rörande expropriation och krigsskadeersättning, kring tredje puskten i lagförslaget, så lydande: Årli gen bestämmes i budgeten hur stor summa af hela beloppet (32 mill. gulden), som nnder nästa finenskr är nödvändig för lagens genomförande. Ministeras mening med denna paragraf hade varit att låta kammaren ha något inflytande på tidpunkten för enningemedlens anskaffande, enär det ena året tiligångarsa kunde vara bättre än det andra, Kammaren gjorde emeilertid den Msigten gällande, att en stat icke som en privatman skulle rätta smun efter maträck, ty staten hade egentligen inga inkomster. Kammaren frågade blott: Hvilka utgifter äro nödvändiga för statem? och derefter: Huru skola medlen till utgifternas bestridande kunna anskaffar? Det skulle ej vara bra att öfverlåta åt en vexlande kammares omdöme att för hvarje år bestämma hur mycket, som gifvas ut för byggande af fästningsverk, hvarigenom betydelsen aflsgens antagande skulle blifva helt och hållet illusorisk. Derpå inlemmades tvenne amendement, af hvilka det ens, som gick utpb att krigsadministrationen senast inom 8 år efter den 1 Jannari 1875 skulle hafva hela beloppet, blef antaget med 38 röster mot 28, Sålunda förbättrad blef fästningvlagen antagen i andra kammaren den 11 Mars detta år, och då krigsministern med ifver arbetar på armns reorganisation och isynnerHet önskar skapa en kraftig fältarme, skall Holland förmodligen om två ör bli i stånd att under en längre tid motstå ett anfall af en mycket öfverlägsen motståndare. Redogörelsen för Englands statsförvaltning under finansåret 1873—74 föreligger nu och visar att inkomsterna hafva ut. gjort 77 mill. pund sterl. eller omkring 3 millioner mer än som var beräknadt, För att riktigt kunna uppskatta den utomordenstliga höjning, som under senaste året egt rum i statsinkomsterna, måste man emegllertid erinra gig, att den budget, statskammarkanslern förra året förelade, innehöll skattnedsättningar till ett belopp af 3 millioner. Statsutgifterna hafva under förlidet är utgjort 76 millioner, och ett öfverskott af omkring en million har sålunda uppstått. Bland utgifterna äro uppförda 3,200,000 pund sterl., som utgjorde ersättningstumman med anledning af Alabamastriden och omkostnaderna för kriget på Guldkusten. Times uppskattar nästa års inkomster till 76 millioner och utgifterna till 722 mill., sålunda ett öfverskott af 3.2 mill. Säkert kunna fö länder glädja sig öfver ett mer glänsande finanstillstärd än England, der man blott lyckas vara i förlägevhet hur man skall använda öfverskottet. Det pästås sålunda, att man skall gripa sig an med afskaffandet af sockertullen, som skall beröfva statskassan 1,900,000 pund sterl.. och det Bterstäende öfverskottet råder Times att använda till afbetalning på statsskulden. Den forne pressdirektören under kejsardömet Latour-Dumoulin håller på att offentliggöra en ny upplaga af ein bok Au torite et Libert och, efter hvad de franska tidningarna pästå, har författaren beledsagat sin nya upplaga med ett förord, som skall innehålla diplomatiska afelöjanden af allra största vigt. I detta förord sysseltätter sig författaren med de bekanta allianser, som kejsardömet sades hafva tillförsäkrat sig, då det företog kriget mot Preussen. Österrike förpligtade sig — så berättar Lotour-Dumoulin — att läta de italienska trupper, som skulle marschera mot Mänchen, passera öfver dess territorium och ut sjelf senast den 15 September ställa 200,000 man i fält. Italien lofvade genast 50,000 man och ytterligare 40,000 till Sepember. Fiendtligheterna skulle börja på srund af ett till Preussen stäldt ultimatum utt förpligta sig att upprätthålla status quo Tyskland på grundval af Pragfreden. Allt var ordnadt med afseende på allianerna, ty Danmark afvaktade blott franska lottans ankomst för att förklara sig. En sår på 15,000 man skulle mellan den 15; ch 20 Angusti göra landstigning i Slesvig. Ingland, som gjort prisvärda ansträngninsar för att upprätthälla freden, skulle icke lafva motsatt sig detta. Hvad Ryssland ingår hade det visserligen meddelat Österike, att det icke skulle tillåta någon öpen intervemtion, men genom general Fleury, ranskt sändebud vid ryska bofvet, var dock rankrike säkert om dess neutralitet vid vörjan af kriget. Man öfverilade sig emelertid i Frankrike, Österrike var icke färligt med sina rustningar, och efter de lyckliga slagen vid Wörth och Weiesenurg förklarade Frankrikes hemliga allierade ig lösta från sina löften och lemnade oss nsamma med Preussen. Latour-Dumoulin jar låtit hertigen af Grammont läsa detta örord, och hertigen har i ett bref, sofn ckså kommer att tryckas, bekräftat riktigeten af dessa afslöjanden och slutar med rden: snart skall man få veta allt. ST PR SR ss — Läroböcker i skogshushållning m. m. Enär det betänkande, som den 8. k. Norrländska kogskomiten afgifvit och hvaröfver skogsstyrelen sig utlåtit, komitn bland andra åtgärder för stadkommande af en ändamålsenlig behandling f de enskilda skocarne föreslagit. att nonpnlära.