lag. Alt detta var ganska vackert utt blef också berömligt utfördt. Men ur john punkt: kan det icke försvaras. Beethovens symoni är ett alldeles sjelfständigt konstverk, som fullkomligt fyller sin uppgift och uppnår sin verkan genom sig sjelft. Hvarje försök att genom något yttre hang förhöja depna verkan är. minst sagdt, öfverflödigt. en det blir ett verk. ligt attentat mot den goda smaken, när det innebär en motsägelse mot musikens inre beskaffenhet och organiska sammanhan . och detta var just händelsen med denna med lefvande hilder utstyrda Beetbeoven-symfoni, Vetenskapliga expeditioner. Djuplodningar 1 oceanerna. I jemfö G jemförelse med undersökningarna till lands ha forskninrid 1 oceanerias djup endast långsamt fram; 16 it. Förss de amerikanska arbetena rörande Ez men och de af Maury anställda vetenBl Apg, iakttagelserna voro rent vetenskap : derefter ba djuplodningar öfver hela oceaPa för nedläggning af telegrafkablar riktat upp märksambeten på hafsbottens beskaffenhet, djurlifvet och andra förhållanden på oceanens djup. a tyckes dock ifvern för dylika undersökningar ha stigit i betydlig grad. I spetsen för de hationer, som sysselsätta sig med denna gren af vetenskapli, forskning. står det hafvet beherrbkande England, som för något öfver ett är sedan skickade ut den största af olla hittillsvarande hydrografiska expeditioner. För detta än mål valdes skrufkorvetten Challenger, kaptenen Nares, och utrustades på det fullständigaste under Royal societys öfveruppsigt. I främsta tummet drog man försorg om att att anskaffa pålitliga och ändamålsenliga lodningsapparater. em vetenskapsmän befinna sig ombord, Såsom vi på sin tid berättade, afseglade Challenger den 21 December 1872 från Portsmouth och kom den 12 Januari 1873 till Gibraltar, hvarifrån han begaf sig till Madeira och Teneriffa. Kursen sattes nu tvärs öfver Atlantiska oceanen till S:t Thomas; under vägen anställdes djuplodningar och temperaturmätningar, hvilka sistnämnda visade, att på ett äjup afnågot öfver 9000 fot temperaturen båller sig mellan DN? och 2? C., och att således på Atlantiska hafvets botten finns vatten fri, polarhafven. Det a djupet Dåträfta des på denna färd 80 sjö oc 5:06 Thomas, nemligen något öfver ön tim ov Det 3 centner tunga lodet behöfde sottaen Ou 12 minuter för att komma till et os OCh linans upphalning utan lodet, hvil -. faller af vid vidrörandet af bottnen, medtog två timmar. Vidare verkställdes lodningar och anställdes observationer öfver strömmarne på olika djup i närheten af Bermudas-öarne, I polötrömmen inkom Challenger den 1 Maj på öjden af Newyork, hvarpå fartyget begafsig till Halifax och vidare tillbaka till Bermudas öarne. hvarefter Atlantiska oceanen ännu en gång odfverfors under företagande af olika slags mätningar. Härunder såg man massor af flytande aler, ehuru det ogfatliga Sargasso-hafvet låg ängre söder ut. Den 230 Juni kom fartyget till Azorerna, hvarpå det förbi Madeira och Cap Verde-öarne styrde till Bahia. Under denna tredje resa öfver Atlantiska oceanen påträffades icke på något ställe större djup än 15,000 fot. Längs den brasilianska kusten märktes en inordlig riktning gående ström, hvars temperatur föga öfversteg fryspunkten. Den 25 Sept, afseglade fartyget till Goda hopps-udden ; ty förutom Atlantiska hafvets norra och södra delar skola äfven Indiska och Stilla hafven undersökas. Challenger-expeditionens mätningar skola i alla afseenden göra epok i kunskapen om Atlantiska oceanens norra delar. Ehuru expeditionen kors och tvärs for öfver denna ocean, fann man invonstädes så ofantliga djup af 45,000 fot, som a blifvit förut uppgifna. Det största djupet Mtgjorde blott 25,00C fot och befimner sig besynnerligt nog icke på ställen, hvilka man fordom ensåg för de de djupaste, utan nära S:t Thomas på omkring 20? nordlig bredd. Två gånger passerade Challenger den hittills såsom djnupast betecknade delen af Atlantiska hafvet. Ena gånxen mätte man 16,200 fot, hvarest tätt intill 30.420 fot uppgifvits utan funnen botten; andra bången 15.900, der man har antagit 22.200 fot och ännu mer. Ohallengers mätningar itrakten af Vestindiska öarne bekräfta de al nordameritanske commodoren Jobn Irwin år 1870 anställJa, enligt hvilka hafsbottnen tätt invid dessa a mycket hastigt sänker sig till ett betydligt jup.