Aftonbladet – 9 april 1874, sida 3

1 kostsamt, svårt, ja kanske omöjligt, skull -Idet ej blifva att på en sådan yta underhåll tillräckligt djup segelränna med erforder -Higa prickar samt delvis bankar och du i Talber! Tager man nu yttermera i beräkning de Istegring i alla fraktkostnader, som skull Iframtvingas i följd af mindre vattendjn, sanit deraf beroende mindre lastningsför mäga, mindre bärighet — för att nu lemn: åsido alla andra i följd af sänkninger uppkommande olägenheter och svårighete — så torde ej vara öfverdrifvet om man an toge alla dessa olägenheter och svårighete; för seglation och sjöfart mer än motsvar: all den vinst, som för jordbrukot af sänk ningen förespeglas. Visserligen hörer man ofta det påstå enået att segeloch ångbåtsfarten på Hjel maren skulle, i den mön vära jernvägsför bindelser hinna utföras och fullständigas blifva rent af öfverflödig. Men huru fåvitskt sådant tal om vattenvägars umbär lighet i sjelfva verket är, det har en redan mångårig erfarenbet inom vårt eget land, såväl som ännu mera intlandet, klar. ligen lagt i dagen. Erfarenheten har emel lertid visar att, om älven jernvägar och vattenkommunikationer i inskränktare me ning stundöm kunna ersätta, supplera hvarandra, så gäller dock i stort att de znarare komplettera och understödja, än göra hvarandra umbärliga. Det skall ock tvifvelsutan visa sig, om eljest den olyckebringande sänkningen afvärjes, att i den mn jernvägarne på ömse sidor om Hjelmaren blifva färdiga och för trafiken öppnade, samt specielt, efter att de fireslagna jernvägarne Oxelörund—Flen—Walskog och Flen— Eskilstuna— Qvicksund—Westerås blifva för trafik öppnade, skall en liflig ångelupstra fik på Hjelmaren komma till ständ och i sin mån bidraga att mata jernvägarnes trafik, — Det torde också ej vara ur vägen att eriora om hela systemet a? våra inre vatten vägar. I mansåldrar, åtminstone allt cedan Carl XI:s regoring, har frågan om Svea kanal varit väckt och afhandlad. Ej längre tillbaka än år 1840 var det nära att frågan skulle från ordande och förslag öfvergå till verklighet. Både regering och riksdag enade sig i den mening att denna kanal vore af Rtort nationelt intresie, Saken förföll då; men blott tills videre, Ty nu, sedan Dals kaval kommit till stånd, sedan vattenvägarne åter börjat satt, i den förnuftiga allmänna menipgen, komma till heders, kan och bör nog inträffa att frågan åter väckes till lif och kanalen utföres, så framt eljeat ej rikeförderfliga rjösäpkningar mellankomma, för att omöjliggöra ett företag af vigt för hela vårt land. Sedan ej blott, för kort tid tillbaka, Dals kanal blifvit för trafiz öppnad, utan äfven Eskilstuna genom kanal fått sjöfart sig öppnad, torde Svea kanal kunna hafva större anspråk på uppmärksamhet än år 1840. Och särskildt torde väl förtjena undersökasa och öfvervägas, huruvida ej i stället för ett försök att stänga unvarande enda kanal mellan Mälaren och Hjelmaren, skäl kunde vara att öppna en ny kanalförbindelse genom att fortsätta Eskilstuna kanal till Hyndevad eller till Hjelmarers närma ste fjärd, Nässjöfjärden. En bliframde undersökning skall sannolikt åidagalägga att en dylik förlängning af Eskilstuna kanal skulle kosta obetydligt, i jemförelse med I den vinst, som deraf otvifvelaktigt vore att påräkna, Det är bekant att en dylik ka nal länge varit ifrågasatt och senast, vid ombyggandet af Hjelmare kanal, samt att Jenna sträckning då hade en ifrig förespråkare i öfverstelöjtnant Nordvall. Nu, sean den då ifrågsestta ksnalen redan till en betydlig del är follbordad, med slussar At 7ve fots djup och en längd som öfverskjuter den för Göta kanals slussar — allt med beräkning att kunna trafikerar med 7 fots djupgkende fartyg — tyckes vara stort skäl att bringa den en gång uppgjorda, shuru då åsidosatta hela planen från styckeverk till fullbordan. Den nu färdiga kanalen till Ezkilstuna lärer, folländad, hafva kostat 420,000 rår; och en vacker början ill hela kanalen emellan Mälaren och Hjelmaren är härmed utförd. Utom denna kasals allmänna betydenhet för samfärdsel och varmutbyte, skulle han hafva ett ytterigare värde såsom reserv, för den händelse att, i följd af någon inträffande skada eler behöfig reparation eller ombyggnad, iu varande Hjelmare kanal (från Hjelmaren till Arboga-än) skulle, vore det ock enlast för kort tid, blifva stängd. Lätom oss nu öfvergå till ett annat, ingalunda ovigtigt intresse, som genom den fråga varande sänkningers utförande skulle känbart lida; och låtom oss något litet taga i betraktande den ytterligare Irawback i den förespeglade stora vinsten, kom genom ingreppet i detta intresse, denna lärjag, skulle uppkomma. Vi afse bär fi kerinäringen. (Forts.)