Aftonbladet – 8 april 1874, sida 3

Ja, förtalet, det är gubben der, som sit ter och gör intet, likasom alla karlar. Se så, unvan med dej från emörbyttan! Men nu ska vi gå in till mamma cc mormor. Det skimrar alltid en ljusglim i min mors ögon, när bon ser er böäda tro fasta vänner under vårt tak. Torka dig väl om munnen, så ska jag pussa dig, Kajsa!l skämtade Göran Adler medan systern i en vattencistern vid en porlande källåder omsorgsfullt tvättade sina hägder och under tiden vänligt samsprå kade med mejeriets egentliga föreståndarinna, hvars efterträderska Kajsa skulle bli i den mån hon gatte sig in i de nya förbållandena. Du är och blir ändå en hygg lig flicka, fortsatte skämtaren, fastän din första ungdom egentligen tillhör sagoverl den, och fastän... Men nu slnigade systern med ett kraf tigt slag af banden vattenstrålen öfver der pratsamme broderns fylliga ansigte. Göran Adler tväftygtnade och åhörde under djup resignation de unga Sickornas illa oväfda skrattsalfvor, medan kan aftor kade sitt yåta ansigte. Det var rätt åt mig. Skratta ut ni aickor! Gamla gubbar ska ha tand för tunga, när de komma in i jongfruburen. Tjenare, mina snöhvita eltvorl Med desxsö sfökodsord lemnade patron på Kolhyttan mejeriet och följde Viola och Kajsa Adler öfver till den taorgatta flygel byggningen, för att med sin friskå mun terhet varsamt söka lätta på det sorgedok, som hvilade så tungt öfver fru Ingas själ. XXX Tjurfäktning. Det var en herrlig Augustieftermiddag. Solen bröt fram mellan iätta skyar och färgade i purpur furornas fantastiskt krokiga grenar på de bergshöjder, som ompgåtvo Thorefors, medan på dess bördiga ängar slagskuggorna gåfvo ökad glans de sol belysta fäckarna.