Aftonbladet – 1 april 1874, sida 2

UWLIDIUSLULO UUdOlad, SILOP MULLARBGBUOL al ecklesiastikmisisterns svar, måste anse för sin både rätt och pligt, och som redan förut alla andra ansågo för hennes ovilkorliga åliggande? Eller förutsåg och beräknade hon ett afböjande svar ä sin hemställan till ecklesiastikministern, var den endast ett spegelfäkteri, afsedt att draga ut på tiden och trötta den allmänna uppmärksamheten, så att man efter en tids kryssning åter i lugn och ro kunde gå till hvila i den gamla oefterrättlighetens hamn? Hvilken af dessa gissningar må träffa det rätta, veta vi ej, men det veta vi, att direktionens genom tre månader fortsatta underlåtenhet att göra, hvad hon länge: sedan bortgripa sig an med, allmänt betraktas såsom oförsvarlig, hvilket omdömes, giltighet vi också ej kunna förneka. Emellertid skola vi ej nu vidare uppehålla oss vid detta änne, som vi dock — derom må vederbörande vara försäkrade — icke ämna släppa, innan rättelse skett. För dagen är det ett par andra, seminariet vidkommande angelägenheter, hvarpå vi önska att fästa riksdagens och i främsta rummet statsutskottets uppmärksamhet, För seminariets lärare och lärarinnor är löneförhöjning begärd. Under erinran, att lärarionornas löner äro så usla, att den nu begärda förhöjningen i sjelfva verket är obilligt knapp, ha vi för öfrigt mot förslaget ingenting att invända, utom attlöneförböjning för lektorn i pedagogik och metodik, som har 4 (fyra!) undervisningstimmar i Vecsau och hvilken. utom sin lektorslön. för sin onödiga och mera nominella än verkliga rektorsbefattning åtvjuter 2000 rår och en boställsvåning, värd minst 1000 rdr. är den mest uppenbara bland orimligheter. Vi ha förut visat (Aftonbladet för 25 Nov. 1873). att ett särskildt lektorat för ett undervis ningsämne, som ej behöfver mer än fyra timmar i veckan, är fullkomligen onödigt, att derför det nuvarande lektoratet i peda gogik bör indragas och undervisningen i detta ämne, mot ett lämpligt arvode, öfverlemnas åt läraren i något annat ämne, Viha ock visat, att rektorsembetet är öfverflödigt och onyttigt, undantagandes naturligtvis för den som åtnjuter de oerhörda löneförmf. gerna, alldenstund seminariet och dep germed förenade normalskolan -ha Jap gin föreständarinna, hvilka handba? va allt hvad till disciplinen hör, sölsaes sköta det som är elementarlärgverksrektorernes svåraste göromål, zsedan äter de för en del rektorer ganska besvärliga kamerala göromålen vid se minariet måste vara ytterst enkla, knap past nämnvärda och ej ens i någon mån kunde behötva besvära den s.k. rektorn vid ett läroverk, hvilket. på platsen har en direktion med aflönad sekreterare. Af ett rektorsembetes åligganden återstår således den allmänna tillsynen öfver lärarne och öfver studiernas gäng, hvilken utmärkt väl kunde utöfvas af en studi-inspektor för en aflöning, motsvarande kanske en fjerdedel af det nuvarande kontanta rcktorsarvodet. Förändring i båda de angifpa hänseendena måste ske och kan ej uteblifva, hur mycket än de personliga intressen, som i denna sak fått till läroverkets stora skada spela en högst otillständig roll, må uppresa sig deremot. I hvarje fall, bur det må gå med de nämnda befattningarnas indragning, lär det ej kunna: bestridas, att löneförhöjning för lektorn i pedagogik, som på ofvan beskrifna sätt redan kommit i åtnjutande af 5000 rdr årlig inkomst, är ett så ytterst obefogadt anspråk, att det måste antagas hafva endast genom ett beklagligt förbiseende influtit i K. M:ts proposition. Den andra frågan gäller seminariets lokal. Inom hufvudstaden bar det väckt ej ringa uppseende och förundran, att K. M:t fäst något afseende vid seminarii-direktionens anhållan, att K. M:t ville dels bemyndiga direktionen att för seminariets räkning inköpa den egendom, der det för närvarande har sin lokal, dels äfven för detta ändamål af riksdagen begära be viljandet af ett statslån å 59.000 rår att med 5 procents ärlig ränta och kapitalafbetalning ätergäldas. Den sblunda föreslagna åtgärden stödes ej — åtminstone för så vidt K. M:ts proposition gifver vid handen — å någon utredning, egnad att ådagalägga dess nytta och ändamålsenlighet. Tvärtom tala många skäl, för det antagandet, att man snart nog skulle blifva ångerkopt. För öfrigt, och om efter verklig undersökning at allt, hvad med det nu framkastade förslaget står i sammanhang. det skulle befinnas vara väl grundadt hvilket vi ingalunda förmoda, så blir genom ett års uppskof ingen tid förlorad eller rätt försuten. Förhållandet är i korthet följande. Seminariets nuvarande. lokal vid Riddaregatan på Ladugårdslandet är af enskild person uppförd enligt. kontrakt, hvarigenom byggnaden förhyrdes för tio år mot en årlig hyressumma af 8800 rdr, med förbin delse för seminariets direktion att under tre l. årtionden, räknade från 1 April 1871, yt terligare, hvarje gång för tio år, förhyra egendomen och med rättighet för direktio.l: nen, så länge hon såsom byresman innebar: den, att när som helst inköpa den. Som: häraf synes, fins ej minsta fara, att seminariet en vacker dag skulle befinna sig på bar backe: I den delen saknas således alll: anledning till brådstörtade åtgärder; — direktionens ifver och raskhet, hvilka, enligt: hvad vi förut visat, kunde väljs: gig ett värdigt arbetsfält inom seminariets inre an-. gelägenheter, äro deremot här alldeles opåkallade, Antager man det otroliga, att seminariets nuvarande lokal ända till dettal: århundrades slut skall befinnas för sitt nuvarande ändamål tillräcklig, så eger semi-. nariet att till nästa sekels början sitta il: orubbadt bo. Gör man den ännu orimligare förutsättningen, att utrymmet-skall förslå ännu längre in i en okänd framtid, så eger direktionen att när som helst, så länge hon som hyresman innehar egendomen, inköpa den. Icke förty har direktionen till K. M:t ingått med framställning om ett lån å 59.000 rdr — för egendomens inköpande, och K. M:t har i sådant syfte gjort proposition till nä föfsämlade riksdäg, Hvadan denna febrila brådska? Det veta vi ej, men deremot.är det blott alltför klart, att direktionens framställning i ämnet, hvarpå K; M:t naturligtvis förlitat sig, är mer än lofligt löslig. Det enda i bilagan till K. M:ts proposition ur direktionens skrift anförda skälet för det ifrå gasatta köpet är, att förhållandet mellan i 4 j j 4 j j l l j l l l den egendomen åsatta köpesumman af 118.000 1