Aftonbladet – 31 mars 1874, sida 3

rikedom på fakta än annorstädes i Skåne, under det att alla andra borrningar och arbeten väl ha haft stor lokal betydelse, men icke ha lagt någonting väsentligt nytt i dagen, undantagandes i afseende på en närmare begränsning af stenkolsterrängen. Vid Höganäs ligga kollagren nästan horisontalt, endast med få graders lutning och alldeles utan de sicksacklinier, som äro rådande i Belgiens och norra Frankrikes grufvor; deremot finnas språng i lagren, d. v. 8. att lagrets horisontala fortsättning plöts-. ligt är afbruten och måste sökas antingen högre upp eller längre ned, om man vill längre framåt. Såsom exempel på, huru kolformationens lager äro beskaffade, visades en profil af schaktet Prins Carl, der det under en 36 fots betäckning af rull stenslager finns omvexlande sandsten, skiffer och lera, hvari man närmast ytan träffat ett kollager på 5 tum, derefter kolhbaltig skiffer på 9 tum, äter ett kollager på 5 tum, ytterligare på 187 fots djup ännu et: köllager af samma tjocklek, djupare ned ett på 4 tum och slutligen på ett djup af 287 fot hufvudlagret på 4 fot 9 tum eller till sammans 5 lager med en skenba: mäktighet af mer än 6 fot. Det nedersta 5 tumslagret har man förut bearbetat, derför att det i andra delar af lagret visade sig ha större mäktighet (ända till 3 fot), hvilket har icke ringa betydelse såsom vitnesbörd derom, att hvarje lager, som vid borrning eller gräfning befinnes ha den eller den mäktigheten på ett enstaka ställe, kanske snart befinnes bli antingen tunnare eller tjockare, när det brytes. Vid borrningar. som J. Sjökrova år 1851—52 lät företaga norr om Höganäs, träffade man lagren närmare ytan, men ehuru man här gick 600 fot ned, fanns der intet djupare liggande stenkolslager. En annan borrning närmare Öresunds kust har ådagalagt, att de kolförande lagren alldeles icke finnas mer, när ) man kommer till stranden — hvilket sär skildt har intresse för besvarandet af sapnolikheten af, att det kan finnas stenkol på den seländska sidan om sjön. Återvände vi till Höganäs och till lagret på 4 fot 9 tum, visar det sig, att denna mäktighe:. icke får förstås ordagrannt, då lagret ingalunda består af lika goda eller idel godal stenkol. Man delar nemligen de skånsks stenkolen i a) de goda kolen (n:r 1), b) åe mindre goda (a:r 2) och c) de dåliga (n:r 3) hvilka i sjelfva verket innehålla blott fögs kol. Vid Höganäs ligger nu i nämnda huf vudlager först ett lager på 2 tum af n:r 3, derefter ett lager på 7 tum af n:r 1, vidare 3 tum af n:r 3, derpå 32 tum brandskiffer. som är obrukbar, fyra strimmor af n:r 2 på respektive 2, 3, 4 och 5 tum. Med anårs ord: detta lager på 4 fot 9 tum innehåller 7 tum af kolen n:r 1, 13 tum af n:r 2 och 5 tum af n:r 3; eller förvandladt till produktionssummor: man får på ett år 80,000 tunnor kol n:r 1, 140.000 tunnor v:r 2 och 60.000 tunnor p:r 3. Naturligtvis måste man derefter undersöka kolens bonitet Märkligt nog ha aldrig några undersökningar blifvit offentliggjorda angående de skånska stenkolens vattenbalt, ehuru denna i flere riktningar spelar en stor roll. Hvad askmängden angår, gifver n:r1 ungefär 3 pro. cent, men n:r 2 gifver 20, och p:r 3 gifver 40 procent. Säledes stå de skånska stenkolen p:r 1 i afseende på askmängden lika med de goda engelska, men andra moment af afgörande betydelse måste tillika tagasi betraktande, särskildt tunnheten i det lager. som innehåller dessa kol pir 1. Lyckligtvis äro dessa icke mycket tjocka lager samlade nära hvarandra, så att de kunna brytas på samma gäng, och hela kollagret hvilar dessutom på ett lager af eldfast lera; på denna omständighet — föreningen af stenkol och lera — är det, som grufåriften vid Högsnäs är baserad. Hvad man eljest har funnit i Skåne visar i allt väsentligt alldeles detsamma som vid Höganäs. Vid Billesholm har man två kollager, hvardera på omkring 2 fot och af god qvalitet, så att brytningen här i det hela tyckes kunna ha en framtid. Man har vid Bjuf likaledes två lager, olyckligtvis långt ifrån hvarandra. då det ena ligger på 118. det avdra på 148 fots djup, det förra på 16, det senare på 20 tum; det är jemförelsevis goda kol, och de ligga jemförelsevis nära jordytan; i det hela finnas alltså äfven här möjliga utsigter, men så vidt tal. visste, hade man der icke träffat på elåfast lera, hvilket deremot är fallet på två andra punker, nemligen vid Bosarp och vid Valläkra. Dessutom ha många borrningar företagite, men — såsom Erdmann mycket riktigt har agt tonvigt på — borrniogar vitna icke så illfyllest, att ett företags öde kan beräknas efter dem, För två år sedan borrade nan vid Raus och uppgaf sig ha på 611 ots djup funnit ett kollager på 16 fot eller ner; här trodde man sig ha skäl till stora örhoppningar, men Erdmann upplyser, att le 16 foten kol upplösas i: ettlager af goda ol, tre fot tjockt, derefter 14 fot lera, 1 ot af sämre kol, 14 fot lera — allt det friga af de 16 fot består nästan utesluande at kolbaltig skiffer, d. v. s. att det är brakbart. Man har hittills klokt nog un terlåtit att nedlägga alltför dryga kostnader A detta stora fynd, hvars bearbetning förvåras genom ett betydligt vattentillopp, ch man har föredragit att begagna de minre, men bättre förhållandena vid Bjuf. Det an öfverhufvud icke vara tvifvel underka-t, tadt, att stenkolslagren i Skåne kunna bry st as och under vissa vilkor bli förmånliga si åde för sjelva trakten och för större sträc-k or, kanske för grannlandskap. Men mar ör vakta sig för öfverspända förhoppninsar, t. ex. i afseende derpå, att de skänskalyv: tenkolen i det hela skulle vara bättre än 1! e engelska stenkolen, Alltför stora för-ra 4 . T Kr er rg og ÖR TIL MR BM MM DN oc oppningar efterföljag af misamod och för)! lappning, så att sjelfva saken snarare ska-M as än gagnas derigenom,.