Aftonbladet – 30 mars 1874, sida 3

föremål så väl af majoriteten som af minoriteten i konstitu:ioosutskottet, såväl a zrundlagsändringens vänner som henne: notständare under debatten, icke lofvar syr nerligen mycket för dess framtid Fast hellre kan det knapt fördöljas, att det blot har ytterst liten chance för sig, och att un der den mellantid, som skall förflyta, til dess det kan komma under stortingets omröstning, knapt någon förändring skall ske i det omdöme, som denna gång utta:ade deröfver från flexe sidor. Ehuru detta väl icke bröt stafven öfver det eller på förhan: förnekade de särskilda tilläggsstadgandenar möjliga nytta och ändamälsenlighet i och för sig, torde det dock kunna anses otvif velaktigt, att regerivgens förslag aldri: skall kunna samla ett tillräckligt antal 1ö ster omkring sig. ja att det endast skal kunna räkna på en mycket ringa anslut ning. Vi tro, att den till och med allra välvilligaste tolkning af stortingets yn randen om den sväfvande kongl. proposi:ionen icke skulle kunna draga någon anvap slutsats af dessa, än att hennes öde redap mäste betraktas såsom afgjordt och beseg ladt. Vi tro icke heller, att regeringer skall göra sig någon falsk illusion i detta afseende, och att det således, i fail hon tillstyrker sanktionsvägran för det i går fat tade beslutet, icke skall vara tvifvel under-. kastadt, att detta icke kan ske på grundvalen af det af henne fastställda grundlagsförslaget, utan snarare derför att hon oaktadt det af två på bvarandra följande storting fattade beslutet, fortfarande betraktar saken såsom omogen till definitivt afgörande.