Aftonbladet – 30 mars 1874, sida 3

Article Image
ser, kunde tills vidare förtröstansfullt behåll: sin tro; ty ännu måste lång tid förflyta, inna! vetenskapen vore i stånd att uttala sig moge om detta ämne. Medicinskt. Transfusion af blod. Professor Behier ha med framgång i Hötel Dieu i Paris verkställ en blodtransfasion-operation. En tjuguettårig qvinna hade blifvit förd till sjukbuset i ett till stånd af yttersta svaghet. Ansigtetvarlikblekt pulsen nästan ingen: synförmågan fördunklades. och yrsel inträdde. Videnså hotande fara beslöt rofessor Båhier att försöka transfnsion. Che en för kliviken. hr Strauss, erbjöd sitt blod: det användes in natura, utan förutgången defi brination; man införde det i en af armens super ficiella ådror. . Den insprutade qvantiteten öfver steg icke 80 grammes, lika mycket som inne hållet at ett Bordeaux-vinglas. Fordom tog mar en dos af ända till 300 ja till och med 40( grammes. Faran vid operationen består, såson bekant är deri, att luft kan intränga i ådrorna hvilket vanligen är dödande. och att enblod lefver kan bilda sig hvilket hämmar blodom loppet. hvilket äfven har döden till följd. Mar har försökt förekomma bildandet af blodlefverr genom att defibrinera blodet. men fibrinen ut gör en af blodets väsentlig.ste beståndsdelar: att taga bort den. är att inspruta ett blod som har förlorat siva botande egenskaper. Professol BÅhier undvek detta. För att förhindra luft at! intränga uppfann man för flera år sedan et ganska rationelt förfarande. Man låter blodet direkt passera från en person till en annan : skydd för luften geuom ett rör. som samman binder de båda ådrorna. Röret slutar i båds ändarne med en lång spets ; denna intränger ge nom ett simpelt stick i ådran. En liten sug och tryckpump är anbragt midt på röret. Mar sticker först in rörets ena spets i en åder på den person, som tilisläpper sitt blod, fyller röret dermed, och när blodet flyter ut ur den andra spetsen, sticker man in denna i den sjukas åder Pumpen trycker då in endast blod. Operationer verkställdes kl. 11 f. m. den 29 Januari; 1C minuter derefter hade den sjuka redan repat sig något: kl. 2 var förbättringen mycket märkbar: extremiteterna hade blifvit varma. Kl. 4 in ställde sig matlust. Man gaf henne litet gam. malt vin; dagen derpå tålde hon vid soppa De följande dagarne inträdde den sjuka i konvale sce 8. I slutet af Februari var matsmältningen ypperlig, sömnen lugn och tillfrisknandet fullkomligt.

30 mars 1874, sida 3

Thumbnail