Aftonbladet – 28 mars 1874, sida 3

samhet, det ni behagade i eder aktade tid niag låta dem införag jemte ofvanstående fråga. Hvad först vaccinationen beträffar, så stå dr Melander ensam om sin mening, der nemligen, att detta skyddsmedel ej kan till. erkännas något loforåd för tillskynåad verk lig nytta, utan i stället måste stämplas så som farligt och i sina följder mången gång förderfligt inverkande på menniskans lif och helsa, för hviiket derför bör krafiig! varnae. Alldeles stridande häremot är de båda andra läkarnes uppgifter, ehurv skilvaden är den, att dessa stödja sig på fullt konstaterade rön från snart sagdt al: verldens kanter, att de derför framlögg: otvetydiga och talrika bevis, under det så dana totalt saknas i dr Melanders broschyr Äfven publicum måste ha bevis, om de skall lyckas att bibringa detsamma en fast och nyttig öfvertygelse; det är ej nog med att endast gifva det omotiverade för kastelsedomar till lifs — helst som lifvet dervid kan stå tem!igen allvarligt på spel! Vi böra derför i fullaste utsträckning av taga den af doktorerna Nyström och Törn blom så högeligen prisade vaccinationens nytta! Men man finner, att desse senare författare ingalunda äro af samma mening röran de frågan: om andra skyddsmedel än yaccinationen fionss? Denna pläga besvaras af dr Törnblom helt apodiktiskt sålunda: För den som utsätter sig för smittkoppgiftete inverkan, finnes intet annat skydd än det vaccinationen medför, och han framställer med några rader eiva tvifvel på nyttan af andra medel. Hvilka medel, som menas. anföras dock ej, likaså litet gom nägra bevis eller rön häröfver, hvilket för dr T. hade varit lika nödvändigt för utredandei af denna fråga i en populär skildring, som för dr M. angående vaccivationstviflet. Hvad grund kan då dr Nyström ha ati prisa flera såväl in-.som utvärtes medel så som egande förmåga att kunna både förebygga, lindra och bota koppsjukdomen? Vi fiona i hans arbete, attett stort antal namngifna tyska och franska författare uppträdt med loford öfver ända till fem uppgifna medel, och om ett par af dem säges att man ej nog kunnat priså deras utomordentligt kraftiga verkam. Dr N. tillägger, att har sjelf äfven haft mänga anledningar att till fullo instämma häri, och att följden har varit, att icke i en enda familj, der mar följt dessa reglor (avgående medicinska skyddsmedel), något ytterligare koppfall inträffat. Detta har ock ing, varit i tillfälle att vid flera tillfällen kunna bekräfta. Vidare anför dr N. exempel på alldeles analoga gynnsamma verkningar af parasit dödande medel mot sjakdomar, som likson: kopporna bero på smä växtorganismer, t. ex. kolera, ros, kikhosta, skarlakansfeber, sårfeber, frossa, tyfus — iakttagelser, som ett stort antal läkare på alla hbll af jordklotet gjort. Skall-man blunda för allt detta? Mer det är sant; ur N. uppgifver, att det är de senaste åren, som bringat oss dessa nyheter; skulle det vara möjligt, att tidskriften Ur vår tids forskning. först om nägra är skall redogöra för upptäckter, som synas vigtiga och för menniskoslägtet nyttiga och nödvändiga i hvad ögonblick gom helst? Opartisk granskare.