VINGLAREN.) BERÄTTELSE AF JOIHAN JOLIN. Men fadren drog den skönlockiga tärnan till sitt bröst och kysste hennes panna. Gud bevare alla dina fantasier, mitt älskade barn, ty ifrån dem utgår ofta verkligheten för menniskan. Melcher Winke suckade tungt. Han hade haft en dag af svåra affärsbekymmar och han började inse att hans popularitetsjagt kostade honom mera än målet var värdt. Inga satte sig vid hans sida och strök de vackra ljusa lockarna ur hans panna. Viola hade gått ut i salongen för att söka efter deras vanliga qvällslektyr. Hur är det, Melcher? sporde den oreliga makan med ömhet. Jag har föresatt mig att inte mera plåga dig med några frågor; men du har å andra sidan lofvat att förtro mig sjelfmant dina bekymmer, om du skulle få några sådana. N Ja, om jag skulle få några sådana, svarade Melcher med en viss på en gång ironisk och melankolisk ton. Men nu kom Viola indansande på sitt vanliga glädtiga sätt. Pappa, pappa! Hörde du attdetringde nyss ? Nå ja, än sen, min flicka? Det är ett elegant fruntimmer, som vill tala med dig i enrum. Jag tittadelitet nyfiken genom dörrspringan ut i tamburen, medan Löfgren bad damen stiga in i dina For Men kan du gissa hvem fruntimret ? Nej, inte det ringaste. 9) Så A. B. n:r 25—86, 38, 40—42, 44—48, 50, 52—654, 66—60, 62, 63, 65—67 och 69,