Aftonbladet – 27 mars 1874, sida 2

108 om, nuru djupt det griper in I denjan nuvarande ordningen af grundegendomsför-!so ällandena, hvilken, som bekant, utgör enoc f den britiska författningens heliga stödje-ri elare, hvilken samhällsförbättrarne alltidlde ned största fruktan vidrört. Men hurudana lis n bestämmelserna i lagförslaget kunnalhs .omma att blifva, så måste dock de refor-de 1er, det åsyftar att införa, vara prägladeD f en demokratisk anda, och det är rättsp tärkligt, att initiativet i detta hänseendelfy lifvit taget af det konservativa partiet.ca rontalet bebådar vidare ett lagförslag, som m syftar att införa en ny organisation af för-lä ållandet mellan arbetsgifvare och arbetare, ba ivaraf tyckes framgh att chefen för tory-ry artiet är besluten att söka understöd bland na emokraterne, Det skall nu visa sig hurlho ångt toryerne vilja följa Disraeli i de an-k? ifpa riktningarna, och man kan vara be-gä edd på många intressanta förbandlingar ilbe arlamentet. Man bör ibågkomma, att Dis-ne aeli förr en gång blifvit öfvergifven af sina en nhänpgare, och det samma kan hända ännu ri n gång. Det är fråga huruvida icke upp-en agandet af ett nytt element i torypartiet) vi kall spränga dess fasta sammanhällning.fö lär har den nu varande ministeren sinbe vaga sida och mot den komma Gladstone l lir ch havs vänner att rikta sina kraftigastelhs ngrepp. gi I ötverhusets möte den 19 antogs svars-!ksa dressen på trontalet efter en kort diskus-le ion, hvaruti lord Sommerset angrep Glad-de tone för hans irländska politik, som hotade at e förenade konungarikena med en sönder-de tyckning. Lord Selborne försvarade Glad-lsti tone och lord Derby förklarade, att herti-rä ens af Edinburgh förmälning icke var utan in olitisk betydelse. I underhusets möte samma ek ag förklarade Gladstone, att ban icke ville!st igga hinder i vägen för den nya regerin-S: en. Cullogh Porrens föreslog ett amende-L: went till svarsadressen, hvaruti hänvisades ri å nödvändigheten att komma det hårdt anst atta Indien till hjelp. Sedan Disraeli an-m närkt, att amendementet vore onyttigt, återut oga det. Vid samma tillfälle föreslog äfven af 3utt tillsättandet af en kunglig kommis-ge ion för att undersöka förhållandena i Ir-lis and. Han gjorde dervid en ryslig skil-b ring af stäliningen på Gröna ön. Likasom h: la sina partivänver försvarade han sig mot ne nisstanken att hysa några illojala planer. !tr sord Mortagu, som nyligen börjat förfäktahi len irländska partikularismen, uppställde lta ora mål för irländarnes önskningar tillstån g: let före 1800. Gladstone ansåg sig böra lat Ippträda till besvarande af Batts anförande, medan det delvisa belägringstillståndet på rland vore hans verk. Han förklarade, att g Butt, i stället för att i allmänna uttryck T laga öfver den jemmerliga ställningen på (5 irland, borde framlägga praktiska förslag. Batts motion afsåg icke att afskaffa ett be . iröfligt tillstånd, utan attskapa ett sådant i i innenas jäsning, och den vore derför dubå velt förkastlig. Butts förslag förkastades -.. ned 314 röster raot 50. Underhuset antog k varsadressen oförändrad. Den gawle kejsar Wilhelm har denP 22 dennes, då generalerne lyckönskade ho-v: om med anledning af hans 70-åriga fö-!2 lelsedag, gifvit ett svar, som förjenar myc: W sen uppmärksamhet, Dess innehåll är re-ft lan kändt genom telegrafen, men vi anse 2! sg dock böra meddela ordalydelsen af det-G amma. Då ni, yttrade han till genera-m erne, äro här närvarande som representan: tr er för armån, bör jag icke förtiga, att en kris åter tyckes förestå densamma, Hvad ag i fyra är af pligtkänela och öfvertyselse sträfvade efter, upprätthöll och uppnådde, har blifvit belönadt med de stora ni resultat, som de tyska staternas förenade fa irme mot förväntan van. Denna känsla te ippmuatrar mig också nu till uthållighet. !T Jag vill bevara, hvad som bestått sitt prof, be untingen det för till krig eller fredens upp-te rätthållande uti Enropa. Skänken äfven I ramgent ert bistånd genom trofast och N verksam pligtuppfyllelse.. Dessa energiska öl yttranden äro naturligivis riktade mot ty-u: ka riksåsgens militära utskott, hvilket, så-de om vi förut meddelat, icke vill bevilja den of regeringen begärda fredsstyrkan på fr 01.000 man. Det tecknar sig sålunda tilllö in allvarlig strid mellan regeringen ochA iksdegen, och att döma af kejsar Wilbelms St yttranden skall man icke kunna vänta den se ngaste eftergitvenhet från den senares ui ida. of Konung Victor Emanuel, som den 22 A I:s firade sitt 25-åriga regeringsjubileum, : lar med anledning häraf varit föremål för ID vationer, hvilka visa, att nationen erkänner ; vad han varit och gjort för den. Till de F dresser, som kamrarne sändt honom, sluta ig adresser från de vigtigaste städerna i italien. Romarnes adress lyder sålunda: fa Sire! Romarne, som hafva er att tacka för, G tt de blifvit en stor nations fria medborGc sare, känna alla denna dags betydelse. Del jugufem år, under hvilka ni burit kronan, A mfatta det nya Italiens historia. Ni har rerkliggjort hvad hundratusentals martyrer så itgöto sitt blod för. Den fana, som den bj torsinte Carl Albert öfverlemnade åt er rid Novara, vajar nu bjudande från Capiolium; genom er tillit till nationen och er apperhet i förening med italienarnes eniget skall den förblifva der. Ni kan med j2 ätta vara stolt öfver att ha löst en så svår ippgift. Sire! Romarne önska, att ni skall ä upplefva, att till den stora politiska id, om ni verkliggjort, må sluta sig det störta ekonomiska och materiella välstånd hos olket genom en ny industri, blomstrande D andel och rik utveckling af alla nationens til rafter. Romarne, som sist förenades med 27 len stora italienska familjen under den beömda savoyiska dynastien, vill ständigt ara de första, då det gäller att försvara in enna. Rom helsar er, sire, som konung, br om borgare och som Italiens förste soldat. hr Batvie uppläste den 21 dennes inför trefö iomannakomiten sin rapport om förslaget ill den nya franska vallagen och blef rapöl orten gillad. Batbie förklarar att allmän k, östrätt icke är blott en rättighet, utan ett ki liggande. Majoriteten inom komiten önkar att lägga band på massans tyranni geom att representera intressena, men kunde 3. cke komma öfverens om sättet, hvarpålis etta skulle verkställas. Den beslöt då att stadkomma andra garantier, såsom att 25 rs älder erfordrades för att vara valbeättigad, att valmannen borde ha varit boatt i tre år inom det distrikt, i hvilket an voterade, och att röstningen departe1entsvis borde ersättas med röstning arronissementsvis. Komiten hoppades icke att illfredsställa de extrema partierna, men att erkställa en handling af rättvisa och k, ocial ordning, samt också att organisera ,, an allmänna väaoträöttan ntan att atumnal