Aftonbladet – 24 mars 1874, sida 2

hv xD är a JUVE RET ORUR UVIVUR Djurgärden. Med anledning af den utat f. d. öfverståthällaren m. m. frih. Bildt, arosshandlandena L. Fredholm och A. Peyron, m. fl. hos K. M:t gjorda ansökning om tillstånd att anlägga en Jernbana med samma spårvidd sön stätsbönorbås från Karlberg till Ladugårdslandsviken i närheten af skogsinstitotet, med vidare utgrening längst vestligaste delen af Djurgården, hafva, såsom vi förut omnämnt, styrelsen för allmänna vägoch vattenbyggnader samt strafikstyrelsen tillstyrkt bevilande st köpsession för nu 1 fråga varande jerlväsgsanläggning, hvaremot ej mindre djurgårdsintendenten än äfven riksmarskalkeemktetet på ätskilliga uppgifna skäl afstyrkt bifall till ofyanberörda ansökning. Jemväl åtskilliga andra inyndigheter hafva sodorMera blifvit hörda och yttrat sig i denna fråga. Då vi redogjort för hvad förut i detta ärende ifrågakommit, vilja vi äfven i korthet beröra, hvad dessa senare myndigheter hufvudsakligen andragit. Då den ifrågaställda jernbanan skulle, om den nä föreslägna riktningen godkändes, komma att afskära en icke obetydlig del af det sa. k. galervarfvet å Djurgården, har förvaltningen af sjöärendena, som fått sig anbefaldt att jemväl yttra sig i denna fråga, dessförinnan inforårat utlåtanden från vederbörande vid flottans station härstädes. . Mariningemören har för sin del bland annat erinrat, att för nppläggning af de nu befintli a roddkanonsluparne svårighet mötte att erhålla någon annan lämplig plats än den nuvarande vid galervarfvet. Detta varf blefve ock genom. bifall till ansökningen mera än hittills utsatt för eldfara, sedan lokomotiv komma att passera tätt invid varfvets nya gränslinie. Vidare fäster han uppmärksamheten derpå, att, för den händelse jernvägsanläggningen komme till utförande, de kostnader, som derigenom komme att drabba stationen, borde till fullo ersättas af dem, hvilka kunde erhålla koncession å banans anläggning. Boloppet af dessa kostnader kunde väl icke med säkerhet uppgifvas. men de beräknas ungefärligen sålunda: för förflyttning af fartygsmateriel, nya bäddars anläggande m.m. 14.000 rdr, för ett nytt virkesskjul å Skeppsholmen, bergssprängning, plavering m. m. 85,000; för upplåtelse af jord å 1 rdr 25 öre qvadratfot 89,780 rdr m. m. Varfschefen i Stockholm anser, att den föreslagna jernvägens dragande in på det flottans station tillhöriga området af Djurgården eler galörvarivet vore föranledt af ekonomiska skäl. tationen vore för närvarande under stark utveckling och alla skjul å varfvet uppfyllda med fartyg och båtar samt för stationen nödvändiga att bibehålla. I följd häraf och på grund af den större eldfara, som varfvet blefve underkastadt, om jernväg uti ifrågaställda riktning anlades, afstyrker varfschefen hvarje öfverlåtelse af någon del af galervarfvet. Han uppskattar värdet af qvadratfoten utaf det området, som ifrågakommit att för jernvägens behof inlösas, till 1 rdr 75 öre, hvarigenom kostnaden för samma område skulle uppgå till 125,692 rår. Hela beloppet, som sökandena, i händelse ansökningen bifölles, borde ersätta kronan, uppginge enligt varfschefens beräkning till närmare 300.000 rår. Stationsbefälhafvaren åberopar i sitt utlåtande de skäl, som varfschefen andragit. Då stationen behöfde allt det område den nu egde och möjligen snart nog mera dertill å Djurgårdssidan, och stationen redan nu saknade utrymme under tak för en del af sina fartyg, kunde befälhafvaren icke annat än på det högsta afstyrka all upplåtelse af någon del utaf stationens område för den ifrågasatta jernbanan, helst som en sådan upplåtelse icke syntes nödvändig för banans ändamål. Skulle dock upplåtelsen beviljas, hemställde stationsbefälhafvaren, att vederörande måtte kännas skyldiga ersätta kronan det belopp, som af varfschefen blifvit upptaget. Förvaltningen af sjöärendena yttrar bland annat, att, då icke kronan utan amiralitetskrigsmanskassan vore egare till galervarfvet, förvaltningen ansåge det icke tillkomma den att afgifva utlåtande rörande afstående af den mark å varfvet, som kunde för jernvägen erfordras. För den händelse emellertid att bemälda kassa skulle afstå någon del af galervarfvets mark för jernbanan, ansåge förvaltningen, med afseende å hvad anfördt blifvit om svårigheten för flottan att undvara marken samt tillika på den eldfara, hvarför flottans byggnader å varfvet skulle blifva utsatta, sig böra afstyrka bifall till ansökningen. Blefve koncessionen beviljad, borde full ersättning betingas för all den skada och förlust, som af jernbanan kunde tillskyndas kronan. (Dp. B.) — Akademien för de fria konsterna. Till hvad vi i går om akademiens i lördags firade årshögtid meddelade få vi nu tillägga: At? öfverintendenten Dardels berättelse om konstlifvets utveckling utomlands och inom fäderneslandet under förlidet år inhemtades bland annat i afseende å förändringar inom akademiens personal: att prinsessan Eugenia emottagit akademiens anhållan att, på grund af prinsessans kända talang i modellering af genrefigurer, få till förste hedersledamot kalla H. K. H.; att till ledamöter i utländska klassen blifvit valda: Edvard Schleich, baiersk landskapsmålare; Hans Makart, baiersk historiemålare; Lon Bonnat, fransk genremålare; Jean Louis Geröme, fransk historiemålare; Georges Vibert, fransk genremålare; Fredrik Meldal, dansk arkitekt; Jean Portaös, belgisk historiemålare och William Powels Frith, engelsk genremålare; att i ledigheten efter prof, E. Bergh, som afsagt sig befattningen såsom akademiens skattmästare, arkitekten vice prof. Och riddaren Albert Törnqvist blifvit in-. vald; samt, beträffande de utrikes vistande resepensionärerne och deras studier; att historiemålaren Perseus, som från Paris återvändt till Disseldorf, är sysselsatt med en större komposition från Wasatiden, samt hemsändt en mindre genretafla, som vitnade om betydliga framsteg; att genremålaren Kronberg från Paris begitvit sig till Mäönchen för att der studera; att arkitekten Holmgren, som från Italien hemeändt en samling studier, hvaraf några voro upp satta på akademiens utställning, vistades i Paris, der han för närvarande var syssel satt med ett arbete ämnadt att enligt reglementets föreskrift hemsändas, och att bildhuggaren Börjeson i Rom var sysselsatt med öfverflyttande i marmor af en förut modellerad grupp samt ett till hemsändning ämnadt studium, — Vid antropologiska sällskapets sam mankomst den 21 dennes meddelade prof. Torell några anteckningar ur Taciti Gerem anda ÄensJ—r IA Ko CL om RR RR RK RR