Aftonbladet – 24 mars 1874, sida 2

4300 skålp. 1871 och 1100 skälp. 1870. Den tid den inhemska handsktillverkningen åtnjöt ett högt tullskydd exporterades endast 2 å 300 skålp. PES NE Jotrnal des Debats underkastar, i sitt senast hitkomna nummer, bertigens af Brögiio! svar på yttersta vensterns interpbliätion en skarp kritik, Tidningöb, gom för närvarande representetvkl Venstra centerns åsigter, säger ått anledningen hvarför kabinettets vioepresident yttrade sig så föga tydigt i sitt svar på Challemel-Lacours interpellation var, att ministåren af den 20 November behöfver ett visst dunkel för sin tillvaro. Af det förbehållsamma svaret på Cazenove de Pradines förklaring, i hvilken septennmatet blott betecknas som en station på vägen till det legitima konungadömet, drager tidningen den slutsatsen, att man är berättigad till det antagandet, att ett hemligt fördrag existerar mellan kabinettet och legitimisterna, hvars närmare bestämmelser man nogsamt kan fatta genom legitimister nes bandlingssätt. I synnerhet är tidningen missbeläten med de grundsatser, som hertigen af Broglie uttalade med afseende å tillämpandet af mairelagen och antyder att vid besättandet af municipala embeten endast faktiska omständigheter finge vara bestämmande för regeringen. Tidningen kommer slutligen till den öftertygelsen, att ministerns tal alldeles icke Varit egnadt att lugna sinnena öch att åter framkalla det för de allmänna intressena nödvändiga förtroendet. Enligt ett i lördags ankommet telegram har den ungerska ministerkrisen, åtminstone för tillfället, blifvit bilagd och ett nytt kabinett bildadt, Till konseljpresident bar blifvit utnämnd Bitto, president i deputeradekammaren och förut justitieminister i grefve Lonyays kabinett. Den nya ministeren är blott att avse som en öfvergångsministår; emellertid har den dock att påräkna understöd af Deakpartiet, hvilket på ett möte några dagar före ministerkrisens biläggande beslutit sig att understödja hvarje minister, som bildades. Ghyczy, hvilken som bekant närmat sig Deskpariiet, har ingått i det nya kabinettet; men deremot har icke Koloman Tisza, chef för venstern, kunnat förmås att taga plats i detsamma. Som vilkor för sitt inträde iregeringen fordrade han att vid tid, som han funne lämplig, kunna föreslå förändringar i fördraget af 1867, som reglerar de gemensamma förhållandena mellan Österrike och Ungern. Men som detta fördrag utgör grundvalen för kela österrikiska monarkiens bestånd, har hvarken kejsaren, grefve Andrassy eller Deakpartiet velat gå in på detta vilkor. Den italienska deputeradekammaren har på senare tiden sysselsatt sig med ett af regeringen framlagdt förslag till vissa förändringar i jorylagen. Orsaken härtill äro åtskilliga juryyttranden, hvilka på senare tiden väckt den största oro, enär det icke sällan händt att de gröfsta och med de tydligaste bevis bundna brottslingar blifvit frikända. Regeringens förslag går i främsta rummet ut på att fråntaga juryn rättighet att bedöma de anklagade handiingarnes juridiska halt. Enligt det nya systemet skulle derför frågorna framställas så, att jurymännen endast hade att helt enkelt yttra sig om tillvaron af det faktum, som föranledt anklagelsen; de skulle hbvarken kunna bestämma den större eller mindre brottslig. heten af detta faktum eller den anklagades större eller mindre skyldighet. Vidare skulle icka domrarne få göra juridiska reflexioner i sin sammanfattning af hvad som under ransakningen förekommit, detta på grund deraf att juryn skulle lemnas helt och hållet opåverkad. Vidare skulle saken kunna underställas en annan jury, om domrarne skulle finna det af juryn afgifna yttrandet vara orättvist eller icke tillfredsställande. Denna åtgärd skulle emellertid icke kunna tillgripas utan i det fall, att alla domrarne vore eniga derom och yttrandet blott blifvit afgifvet med sju rösters majoritet. Juryn skulle votera i rättegångssalen, utom i de fall, då trenne jurymän begärde att voteringen skulle ske i särskildt rum. Möjligheten att få en dom förklarad ogiltig skulle betydligt inskränkas och endast vara möjlig i det fall, att den berodde på oriktigheter, på hvilka båda parterna fäst domstolens uppmärksamhet, innan juryn afgitvit sitt utlåtande. Advokaterna skulle i sina försvarstal icke få vädja till känslorna, icke ens när det gälde mildrande omständigheter, utan blott hälla sig till fakta. De vigtigaste ändringarna röra dock juryns sammansättning och uppgörandet af jurylistorna. Regeringen föreslår att öfvergifva valrätten som grund för jbryns konstitue rande och vill att man, likasom i Belgien och flera andra länder, skall använda kategorisystemet. De medborgare, hvilka angifvas som kompetenta att deltaga i juryn, fördelas i tjugnen klasser, omfattande senatorer, deputerade, civila och militära embetsmän, som icke ha mindre lön än två tusen francs om året, litteratörer, vtenskapsmän, skollärare, advokater m. fl. För upp: rättandet af listorna föreslår ministeren samverkan af tre speciella komit6er. Den första af dessa kommissioner tåges iaom den municipala administrationen; den andra består af underprefekter och de embetsmän, som stå under haos order. Denna komitel kompletterar och reviderar kommunalkommissionens lista. Den tredje komiten består af prefekten, ordföranden i arrondissementets domstol och tre provincialråd. Den skall definitivt gilla eller förkasta de båda andra komiternas arbete. En del af deputeradekammaren är dock icke nöjd med dessa modifikationer, utan fordrar rent af juryinstitutionens upphäfvande ;de bekämpas dock i detta hänseende af en mängd medlemmar, af hvilka några äro att räkna bland Italiens mest framstående rättslärde och statsmän. Den 18 sistlidne Mars, som är årsdagen af kommunupprorets utbrott i Paris, firades af kommunisterne i London med en fest uti New Hall of Science, hvartill at fest-; komitn voro inbjudna alla demokrater, republikaner ch socialister. Den bekantel: a