Aftonbladet – 21 mars 1874, sida 3

Strödda underrättelser. Verldsutställningar. Ett jättetorn lär komma att uppföras i Phi TIladelphia till minne af den stora utställninger 11876 och af den hundrade årsdagen af Amerika: oberoende. Denna byggnad, som är ämnad at blifva 1000 fot hög, kommer attlemna ett vitnes börd om mönniskohandens skapande makt, til hvilken maken torde få sökas. Cheops, stor: pyramid är endast 480 fot hög; Peterskyrkans J1 Rom kupol 473 fot; Cephrevs pyramid 454 fot; katedralen i Strassburg 438 fot; Stephansdömen i Wien 436 fot och S:t Martinskyrkan i I Landshut 434 fot. Kölnerdömen är ännu icke fullbordad, men dess högsta torn lärer icke blifva mycket högre än 500 fot. Näst efter dessa kolossala byggnader kommer den 375 fot höga S:t Paulskyrkans i London kupol. och ännu längre ned på skalan följa de märkligaste mo: nomenterna i de Förenade Staterna. Kapitoliets i Washington kupol når en höjd af 287 fot: Trinity-kyrkans i Newyork torn är 286 fot, och granitpelaren; som föevigar minnet af slaget vid unkers Hill 221 fot hög. Bland dessa jättar må ej glömmas kupolen i rotundan vid den sista utställningen i Wien, hvilken kupol var uppförd 848 fot högt öfver marken. Tornet i Philadelphia, verldens åttonde underverk, till hvilket ritningarne gjorts af två Amerikas skickligaste ingeniörer, skall uppföras helt och hållet af amerikanskt jern; de särskilda styckena och plåtarna skola sammanhållas af horizontalt och diagonalt löpande bälten och balkar. Formen blifver rund. Diametern vid basen blifver 150 fot och aftager gradvis met spetsen, der den endast blir 30 fot. Genom tornets hela längd kommer en cylinder af 30 fots diameter att gå, utgörande liksom monumentets stomme. I denna cylinder skola fyra hissverk anordnas, så inrättade att 500 personer på en gång kunna hissas upp till tornets spets på tre minuter och lika många ned igen på 5 minuter. De, som ej tycka om detta sätt att färdas och ej vilja anförtro sig åt hissverket, kunna komma upp till spetsen medelst en spiraltrappa, som är ämnad att slingra sig rundt omkring cylindern. Forskningsresor. Norra polarhafvet. Den tyske vetenskapsmannen, dr Bessels, som åtföljde kapten Hall å den misslyckade amerikanska nordpolsexpeitionen, har gjort några iakttagelser, som tyckas bekräfta de framstälda hypoteserna om tillvaron af ett öppet polarhaf, hvilket utgör förbindelse mellan Atlantiska och Stilla oceanerna. Dr Bessels tror sig nemligen kunna bevisa, att den flodbölja, som sköljer Kap Hatherton på Grönlands norra kust, kommer från Stilla hafvet. I Newman bay nära polarinloppet till Smiths sund steg floden regelbundet tidigare än i den söder derom liggande Polaris bay. Hade det varit. Atlantiska oceanens flod, hvilken utgår från eqvatorn och fortplantar sig mot norr och söder, så måste den ha berört Polaris bay, innan den märktes vid Newman bay. Vidare är den på båda punkterna iakttagna flodböljan en sådan, som går från norr mot söder, under det att man redan vid ön Littleton har en flodbölja, som går från söder mot norr. Häraf kan man draga den slutsatsen, att antingen måste Grönland vara en isolerad ö, som kringflytes af Atlantiska oceanens flodbölja, eller, hvilket är sannolikare, tränger Stilla oceanens flod genom Beringssundet in mot nordost i öppet polarhaf för att vid Grönlands kust sammanträffa med Atlantiska oceanens flod. Är Bessels antagande riktigt, måste det också finnas ett öppet polarhaf; ty vore vattnet betäckt med evig is, skulle en fortplantning af floden icke vara möjlig. EKommunikationsväsen. S:t Golthardstunneln. Oroande rykten ha varit i omlopp, att arbetena i S:t Gotthardsbanans stora tunnel skulle ha stött på hinder på Airolosidan, hvilka för en tid gjort verksamheten der resultatlös. Från andra håll förklaras deremot, att framåtskridandet i riktningsstollen väl på den senaste tiden varit mindre än förut, men att ryktena dock äro öfverdrifna. Svårigheten består deri, att man åter påträffat stenmassor med infiltration, hvilka något hämma framåtskridandet. Den massa. som man nu måste genombryta, består nemligen af skiffer, blandad med Jera och kalk. Då denna massa började visa sig vattendränkt, var man nödsakad att uppresa fräställningar, på det att icke hela massan skulle rasa ned. Tyvärr ba några af dessa hastigt uppsatta ställningar tryckts sönder af tyngden, Naturligtvis arbetas det icke med maskiner på detta ställe.