Aftonbladet – 20 mars 1874, sida 2

Melcher satt der tyst och drömmande en stund, han liksom kände huru ogräsfröna. grodde i hans hjerta. Haur du än må uppfatta hvad jag sagt dig, Melcher, tvifla aldrig på min varma. moderskärlek och mitt alltid vakande intresse för ditt sanna väl. Du tar ju alltid från mig alla tvifvel i den vägen, svarade konsuln utan stjerna, i det han tankfullt kysste modren på pannan och derefter aflägsnade sig, för att återtaga sina bidande kontorsgöromål. När han nickade åt assessorskan i dörren, skickade hon som gengäld sonen en öm ARkyss. et var signelsen åt hennes ödesdigra dd. (Forts.)