Aftonbladet – 17 mars 1874, sida 2

ch fabrikören Bure (15), generatnajot DINa tjerna, kommendören Adlersparre och kamnarrättsrådet Liljenstolpe (hvardera 17), amt kapten Nerman och fabrikören Schuvert (16). ; Såsom ordförande vid mötet fungerade far brikör Svanberg. — Kyrkostämma. Katrina församlings -östegande ledamöter sammanträdde i går i cyrkans högkor, för att med hänsyn till örestående lönereglering för församlingens ;resterskap afgifva förslag å afiöningsbeoppen och deras fördelning. I enlighet ned komiterades afgifna utlåtande föreslog örsamlingen, att kyrkoherden skulle i krig lön erhålla 7000 riksdaler (detta dock först efter votering, 74 röster mot 36, som söstade för 8000 riksdaler) med skyldighet för kyrkoherden att sjelf aflöna adjunkt. Komministrarnes lön föreslogs tilll 3000 rikalaler hvardera. Dessa löner skola beräknas två tredjedelar i spanmål, hälften råg och hälften korn, samt en tredjedel i penningar. Lönerna skola utgå genom en personlig afgift för hvarje person, som betalar nantalspenningar, med 1 riksdaler för man och 50 öre för qvinna, samt genom en afvift af 27 öre för hvarje bevillningsrikslaler efter inkomst, för fastighet, kapital eller arbete. (D. N.) — Landtbroksakademien hade i går en af sina vanliga månadssammaskomster, hvarvid till en början såsom utländska ledamöter blefvo invalde professorn vid faculte des sciences i Paris L. Grandeau, föreståndaren för agrikulturkemiska försöksstationen vid Weende W, Henneberg, protessorn i agrikulturkemi vid landtbruksinstitutet i Leipzig W. Knop, professorn i växtfysiologi samt föreståndaren för naturvetenskapsmusöet i Paris Georges Ville,. professorn vid universitetet i Wirtzburg Rudolf Wagner och professorn i agrikulturkemi vid landtbruksoch forstakademien i Hohenheim Emil von Wolff. Derefter. höllos föredrag af professorerna N. J. Andersson och OQO. Torell samt agronomen A. Carlqvist. Den förstnämnde af dessa lemnade en historik öfver den botaniska vetenskapens utveckling under senare tid och fäste sig dervid isynnerhet vid de i Tyskland upprättade fysiologisk-anatomi ska försöksanstalterna, för hvilka han ämnat redogöra, :men inskränkte sig nu af förekomna anledningar att lemna en kört men intressant skildring af en af de parasitväxter, rågbrandssvamp, som åstadkomma så stora skador på rågen, och meddelade dervid upplysning om denna svamparts groning, utveckiing och befruktning. Prot. A. öfverlemnade efter föredragets slut till akademien afbildningar af åtskilliga af våra kulturväxter. Hr Torells anförande. inne. fattade hufvudsakligen en redogörelse för de resultat, till hvilka professor Nordenskiöld kommit vid undersökningen af en i Skåne funnen stuff med fosforithaltiga aflagriovgar, och hr Carlqvist meddelade en underrättelse om de åtgärder, som vidtagits för torrläggning af vattensjuka trakter inom Upsala län. Derpå följde en ganska liflig och änderhållande öfverläggning om den fråga, som var bestämd till besvarande under dagens sammankomst, hvilken fråga hade följande lydelse: Hvilka åtgärder böra från jordb:ukarens sida ifrågakomma för att till största fördel tillgodogöra sig de anordningar, som redan äro af K. M:t och riksdagen samt enskilda sällskap vidtagne för hästafvelns upphjelpande i riket? . Den förste tal:-i ordningen, frih. J. OC. Åkerhjelm, sammanfattade sitt anförande i följande förslag; att hippologisk kunskap sprides bland landets jordbrukare, att goda moderston anskaffas och att hästafveln förädlas genom fullt ändamålsensliga beskällare, bvilka böra finnas vid statens stuteri. Tal. framhöll i synnerhet vigten af att använda hingstar af äkta fullblodsrace, hvilken i ut hållighet och styrka öfverträffade alla apdra hästracer, och utan hvilken ingen häst förädling i egentlig mening kunde ega rum. Äfven den derpå följande talaren, generalmajoren grefve Björnstierna, satte fullblodsrscen ganska högt och framhöll, att häst: afveln i hvarje land alltid stode i förhållande till den omsorg, som egnades åt densamma. Ty hvarje race, som blifvit genom fullblod förädlad, måste tid efter annan förnyas genom parning med dylikt blod, såvida den ej snart nog-skulle. förlora sina goda egenskaper. Fullblodshästen egde nemligen just sådana egenskaper, som erfordras för att frambringa en god häst: han vore stark och uthållig och besegrade vid kapplöpning hvarje annan, i synnerhet så snart det vore fråga om längre afstånd. Tal hade med egna ögon under sitt vistande i Byssland sett en täflan mellan en snabb kossaekhäst och en kavalleritjensthäst af fullblodsrace, och ehuru den förre i början tog försprånget, blef han dock, innan målet hanns, efter. För åstadkommande af goda beskällare ansåg tal. såsom särdeles lämpligt bildandet af afvelsföreningar efter preussiskt exempel och framhöll;hvad regeringen gjort för åstadkommande af: goda moderston, nemligen införandet af premieringssystemet. Tal. slutade med att rekommendera dylika föreningar, som i Preussen inrättats, äfvensom sådana, hvilka hade till ändamål införandet af fullblodshästar, samt ansåg såsom till ändamålet ledande, om hushållningssäll