Aftonbladet – 10 mars 1874, sida 2

Det nys engelska parlamentet öppnades len 6 dennes; men drottaingens trontal kommer icke att uppläsas förrän i underbuset blifvit invalda nya ledamöter, efter dem som ingått i regeringen Dessförinnan kommer icke heller några debatter att ega rum. De fem eller sex första sessionerna komma att att upptagas af verificerandet af underhusledamöternas fullmak:er samt af edgöngen. I mötet den 6 valde underhuset talman, hvarvid utsågs Brand, som under ett par år af Gladstones regering innehaft denva maktpäliggande och svåra befattning. Svä righeten att få denna plats beklädd gjorde, att hela det konservativa partiet gaf Brand sina röster, eburu han tillhör det liberala partiet. Gladstone framhöll Brands förtjenester och tackade det konservativa partiet för det tillmötesgående det lagt i dagen genom Brands val Gladstones uppträdande helsades med lifliga bifallsyttringar af det liberala partiet. Den 4 dennes har i österrikiska depute radekammaren börjat en förhandling, som man länge motsett med spänning: diskuterandet af de af ministåren Auersperg föreJagda konfessionella lagarne, so visserligen icke hafva samma omfång som de tyska kyrkopolitiska lagarne af Maj 1873, men som dock i flere väsentliga punkter röja, art det är Bismarcks exempel, som tjent det österrikiska kabiuettet till uppmuntran. Att dessa lagförslag hafva framkallat en häftig agitation i de flesta kroniänder, beböfver knappast särskildt nämnas. . Den 3 Mars, d;gen före debattens början, hade redan antecknat sig 95 talare. bland hvilka 10 för och 35 emot de konfessioneila lagarue. I Krain har rörelsen med anledning af de nämnda lagarne varit så hältig. att stäthäl laren sett sig nödsakad att förbjuda cirkulationen af de tillämnade petitionerna i massa. Då i onsdags debatten om de kon fessionella lagarne skulle taga sin början, voro ähörareplatserna öfverfyllda och till och med utanför parlament. byggnaden hade infonnit sig en talrik menniskomassa. För handlingen började med ett meddelande från presidenten Rechbauer angående de czechiske och mähriske deputerade, som hivtills vägrat att deltaga i riksrådets förhendlingar. Han (presidenter) bade uppmanat dem att motivera sitt uteblifvande från riksrådet; som svar hade ingätt en skriftiig förklaring från 32 czechiske deputerade, som hö!lo sig till sitt förra uttalande (23 Nov. 1873), i hvilket de ansågo sig nogsamt ha ädsgalng! det nuvarande, ur direkta val framgängna riksrådets olaglighet. F-än mähriske gretven Beleredi (bror till den bekamie statsministern) hade dessutom ingätt en skrif velse, hvaruti ban uttalade att han som representant för det i den böbmiska kroran inkorporerade markgrefskapet Mahren, bvars sjelfständighet var garanterad genom Ökrto be: författningen 1860, icke kande taga säte i Wienförsawlingen. Presiieuten föreslog med afseende på dessa förkleringar, att för klara deras mandat för ogiltiga och ut skrifva nya val i vederbörande distrikt. Den mähriske deputeraden dr Prazak opponerade sig häremot och föreslog att saken skulle hänskjutas till ett utskott, men då hans förslag blott understöddes af högern (omkring 80 deputerade), förkastades det samma, oaktadt han och hans vänner framböllo att utan vya försök till en utjemning och försoning med den statsrättsliga oppo sitionen (federationen), skulle riksrädet icke kunna till fullo lösa sin uppgift. Diskus: sionen om denna sak och nägra andra under ordnade saker varade i omkring 5 timmar. sä att den egentliga debatten måste upp skjutas till följande möte. Den 4 på afio nen höllo nästan alla riksrådets olika grup per partimöten för att rusta sig till striden Grefve Hohenwart anges för oppositionens bafvudanförare. Euvligt ett af dagens tele: gram antogs i går, då generaldebatten slu tade, de kyrkopolitiska lagarne med 224 rö ster mot 17. Ministerpresidenrten Ausrsperg förklarade, att regeringen var tillräcklig stark att förskaffa lagen aktning. Special debatten börjar i dag.