Aftonbladet – 10 mars 1874, sida 2

RTR RR RRRRRRRRRrRRrRRrrnrrrrrRrrTSrrRA BAS Bluhm, i det han tryckte ett silfvermynt i den unga qvinnans hand; men sök dig en bättre plats, mitt barn, än i röfvarnästet deruppe. Vet mamsell, att den der karlen med svarta masken var bestämdt ett fruntimmer! utropade tjenstflickan, när hon äter kommit upp. Ett fruntimmer! upprepade den svarta damen med förvånad uppsyn. Ett fruntimmer! lät det snart i chorus af de ännu upprörda spelarne. Men Melcher Winke sjönk ned på en stol, liksom träffad af blixten. Nästa ögonblick uppgjorde han sin spelskuld och ru sade som en ursinnig utför trapporna. Nägra steg frän porten till sitt hus upphann Melcher Arthur Blubm och Iaga. God afton, mitt nattliga herrskap!s hväste Melcher, skälfvande af ilska. Hvart gäller färden ? Till ditt hem, som du vanärar, och.med din hustru, som da bedrager och skymfars, svarade hinduen, s Eländiga spioner! återtog Melcher. År det då så underligt, om en äkta man söker trösta sig litet öfver olyckan att ha en ma ka, Bom sviker sina pligter? Ett samtal som detta hör inte till gatan, svarade Biuhm med lugn. Vi äro straxt vid herrtkapets port. Bsfaller ni, fru Inga, att jag följer er upp i er våning för att skydda er mot en make, som inte längre tycks vara vid sina sinnens falla bruk, då han förolämpar det heligaste aj allt heligt — en maka, som varit och är ett mönster af trohet, kärlek och undergit venhet. Och hyckleri! hånade Melcher, i det har satte nyckeln i portläset. Kanske min kompanjon också har en portoyckel til värt hus, eller hvad tror ni, min sköna ge mål? Men nu var det slut med binduenso lugi och tålamod. Med ett enda kraftigt tag fattade har Melcher i bröstet och skakade honom mo