marens protokoll — och för öfrigt såsom vid detta tillfälle närvarande — öfvertyga sig att de röster, som uttalade sig för afslag endast önskade starkare garantier för def nya armåförslaget, och en sådan önskar borde väl näppeligen hindra regeringen at! fortsätta sitt arbete. Grefve C. G. Mörner begärde åter ordet för. att uttrycka sin förvåning öfver de an tydningar om arm6förslage:s undanskjutande. hvilka talaren trott sig finna i h. exc. ju stitiestatsministerns yttrande. Af trontalet vid riksdagens öppnande hade alla hemtat anledning till den förrodan, att det nya förslaget vore att förvänta till nästa riksdag. — Detta uttalande uppkallade grefve af Ugglas, hvilken skarpt betonade, att h. exC, justitiestatsministern sagt, icke att armeförslaget skull: undanskjutas, utan att b. exc. icke vågade taga på sitt ansvar, om ett fullständigt förslag ej hunne framställas till nästa riksdag. Hr von Möller trodde sig af justitiestatsministerns uttalande finna, att h. exc. ville göra frågan till en kabinettsfråga. I detta fall förbjödes tal. af sin fosterlandskärlek att afslå grundlagsändringsförslaget, hvar för han yrkade bifall. I anledning häraf varnade hr Wallenberg för att göra hvarje fråga till en stor fråga och framhöll, att det vore likgiltigt, om ett grundlagsförslag antoges till hvilande vid andra eller tredje riksdagen af en treårsperiod. Resultatet vid voteringen blef, såsom sist nämndes, att ändringsförslaget förkastades med 46 röster mot 43. Vidare fördes en ganska liflig debatt i anledniog af statsutskottets utlåtande angående kommerskollegium och derunder stälda fonder. De fleste talare yrkade bifall till den reservation mot utskottets beslut, i hvilken frih. Funck, hrr Petrå, Brusewitz, grefve af Ugglas. frih. Stjernblad, hrr C. Ekman, Carlson och grefve A. Mörner föreaat sig. Sålunda framhöll hr Berg orättvisan i att från manufakturerna, borttaga denna fond, af hvilken de sedan 150 år tillbaka haft betydande fördelar. För bifall till reservanternes förslag och afslag å utskottets yttrade sig äfven hrr Bruse witz, af Klint, Lenning, C. Ekman och grefve af Ugglas. Hr Wallenberg — som i ämnet väckt en motion, hvars grundsatser just accepterats af utskottsmajoriteten — stälde sig på dennas sida; det borde, ansåg tal., vara en allmänt erkänd sats, att staten ej bör bedrifva nägon annan lånerörelse än riksbankens. Hvad anginge kommers: kollegii verksamhet i allmänhet, så vore den ej af synnerligen stor betydelse för handelsrörelsen; de olika hamntaxorna i våra städer vore, bland mycketannat, eit talande bevis härför. — Civilministern statsrädet Bergström förklarade, att han ej frånträdt de äsigter, han vid remissen af statsverkspropositionren uttalade. Utskottet, som egentligen haft att yttra sig om manufakturdiskontfondens bibehållande eller icke, hade med denna fråga sammanblandat fråsan om kommerskollegium i dess helbet, och detta sätt att gå till viga kunde tal. ej gilla. Då staten uppmuntrade personer, som anställa odlingsförsök, hvarför skulle den icke bistå äfven andra industri-idkare? Tablån öfver de förlagslån, som på de senaste åren sökts och erhållits från manufakturdiskontfonden, utvisade ganska höga siffror; år 1871 hade inkommit ansökninear om län till et: belopp af sammanlagdt 659.500 rdr och beviljas lån tillen summa af 165,000 rdr; ären 1873 och 1874 utvisade för sökta åa talen 370,000 resp. 310 000 rår och för beviljade 170,000 och 240,000. — E:t gärskildt yrkanda, utgörande en kombination af första delen i utskottsförslaget och senare delen i reservanternes yrkande, framstäldes af hr Hederstjerna, som bemöttes af ere talare och ej vann någon anklang in om kammarea, hvars beslut utan vVotering atföll i enligbet med reservanternes förslag Första kammaren biföll för öfrigt utan liskussion så väl statsutskottets utlätande angående reglering af tjenstegöromflen inom riksgäldskontoret som nämnda utskotts afstyrkande utlåtande i anleåning af väckt motion om ersättning åt majoren D. W. Lillehöök för hafda kostnader vid undersökning och reglering af Venerns vattenhöjd. Likaedes godkändes utan diskussion bankoutskottets hemställan om afskrifning af åtskilliga lån dels vid riksbankens hufvudkontr i Stockholm, dels vid afdelaingskontoret . Göteborg. Såsom tillägg till ett föregående referat nå slutligen omnämnas, att kammaren vid olenuim i fredags afslog — i öfverensstämn-1se med statsutskottets hemställan — hr Nils Hanssons motion om statsbidrag för tomtreglering inom köpi.gen Båstad. Vi fortsätta i dag vår redogörelse för örhandlingarna vid Andra kammarens sammnanträde i lördags och ha dä att börja med lem som röra manufakturdiskontfonden. Utskot:et hade i anledning af rev sionsberät.elsen och en af hr Wallenberg afgifven moion hemställt att riksdagen måtte hos K. M:t anhälla att hela den lånerörelse, som ned manufakturdiskontverkets tillgångar nu vedrifves mätte i den män de utestående ordringarna inflyta, helt och hället upphöra, jamt att bestyret med diskontverkets utredling må frän kommerkollegium öfverflyttas ill riksbanken eller annat förvaltande emvetsverk. — Mot denna utskottets hems äl an , uppträdde brr von Schoultz, Schuitz fr. Norrköping. grefve Sparre, Granlund, frih. von Schultzenheim samt Törnfelt, hvilka alla itfärligt och varmt fras hälla af hyilkaot