Aftonbladet – 9 mars 1874, sida 2

riktning. Det förkastliga i belägringstillstånde förminskas ej dermed, att de. som hafva makten i händer. bruka den med måtta. det ligger i den allmänna under sådana förhållanden herr skande osäkerheten. Så länge belägringstillståndet räcker, kunna inbyggarne i Elsass-Lotbringen ej akta och älska oss. Genom att upphäfva belägringstillståndet skulle vi visa, att vi ej längre hysa något misstroende mot dem, och dermed skulle vi hafva tagit ett stort steg till att vinna Elsass Lothringarnes sympati. V. Puttkammer: Elsass Lothringen är etteröfradt land, och det går nu för ingen del an att afskaffa de till dess styrande nödvändiga anordningar. Utgången af sista valet och de tal, som höllos här den 18 Februari, äro de bästa argument mot förslagets antagande. Gent emot sådana tendenser som de, hvilka här uttalades, måste ötverpresidenten hafva en vidtgående myndighet. Innan man skred till omröstning om förslaget, framställde Kiägzer Bavtoft ett amen dement af följande lydelse: Detta (upp: häfvandet af öfverpresidentens utomordentliga makt) sker för att, efter införandet af oinskränkt sjelfstyrelse för Elsass-Lothrin gen på basis af befolkningens fria val af tjenstemän, gifva begge landsdelarne en freden betryggande neutral ställning. Detta amendement förkastades före den slutliga omröstningen, hvarigenom förslaget förkastades med 190 röster mot 138 (elsassarne, polackarne, centern, framstegspartiet, socialdemokraterne, Sonnemann och Ewald). Utan tvifvel hade regeringen och de ministeriella partierna gjort räkving på en mer glänsande seger, och man finner af en artikel i National-Zeitung för den 5 dennes, att minoriteten var sammansatt på ett sätt, som icke lofvar godt för regeringen. De ministeriella deputerade hade nemligen infunnit sig i mötet så talrikt, att i allt blott fela des 14 medlemmar; om de mot förslaget röstande grupperna hade infunnit sig lika talrikt, skulle dåöras numeriska styrka ha stigit till 180. Hvad som mest förbittrat det nationalliberala partiet, är den omständigheten, att framstegspartiets öfvervägande flertal vid detta tillfälle slöt sig till oppo sitionen. De nationalliberala ära dessutom förbittrade på framstegspartiet, emedan man vet, ätt det skall utan undantag komma att rösta mot militärlagen (beviljandet af en ständig fredsstyrka på 401,000 man). Från många ställen i Frankrike ingå underrättelser om att arbetet inställes eller betydligt inskränkes, och detta gäller icke blott en eller annan industrigren eller en skilda trakter, utan samma klagan ljuder från norr och Vogeserna, frän fabrikerna i Rhönedalen och från Paris; ti!l och med viohandeln lider under det allmänna tryc ket. Härdaet träffas naturligtvis arbetarne deraf, och bland dem räder redan mycken nöd. Men det onda sträcker sig ätven högre upp; i Paris företagas sålunda talrika tvänogsförsäljningar af fast egendom, men många kunna icke inbringa det mi nimum, som är bestämdt som försäljnings pris, och andra finna icke några köpare alls. Vidare berättas om en mängd konkurser och sjelfmord; hospitalerna äro öfverfylda med sjuka, hvilkas lidanden närmast bero på nöd och umbäranden, och på gatorna står en mängd arbetare med sina arbetsböcker ji i handen och badja om almosor, ty de kunna icke erhålla något arbete. Under sådanh förhållanden är det naturligt, att den allmänna fattigvården icke räcker till, och mar skalkinnan Mac Mahon har derför ställt sig i spetsen för en insamling, hvarmed skal! underhållas godtköpskök, der fattige för en s6u kuona erhålla en måltid. Detärkarak teristiskt att jemföra de summor, som här tecknas till hufvudstadens fattiga. och de belopp, som samtidigt tecknas i England för att afbjelpa husgersnöden ilIndien. Re dan vid det första mötet af inbjudarne i London insamlades lika mycket, som mar. skalkinnan fått på flere dagar, och under det man i Thamesstaden gifver sina bidrar i gainger (från 10 till 100), räknar man i Paris i francs, så attett par hundra francs redan är nägotbetydligt. Presidenten står främst oå listan med 25 000 fres, hans gemål med 2000 och ministrarna hvardera med 500; blott en och annan ger 1000 frcs eller deratöfver, såsom de stora.tidningsutgifvarnDelloz och Villemesant, prins Moatmorency och hertigen af Dodeauville. Till och med de orleanska prinsarne ha icke mer till öf verlopps än från 2000 francs (grefven af Paris) till 5000 (hertigen af Aumale). Ett glädjande undantag gör utgilvaren 2f Presse, millionären Debrousse, ty han har bidragit till insamlingen med 10,000 fres och har dessutom gifvit 100000 fres att utlösa de fattigas sängkläder frän assistansen, Men samme man hade ursprungligen velat gifva 600 000 fre8 för att åstadkomma en jättelik zoncert med bal i industripalatset till ära för M:c Mabon, i den förhoppning, att här igenom skulle åstadkommas en omsättning i Paris af 18 mill. fres, och nöden sålunda blifva till en delafhulpen. Denna tilltär 4, fest strandade dock mot åtskilliga chikaner naturligtvis af politisk 274 och man skall nu gripa sig an meÅ en reellare form för understödet, i det man äter börjar med de nya fästningsverken kring hutvudstaden. för att sålunda kunna understödja de många sysslolösa händerna. Det är dock icke blott med afseende på den tillämnade festen, som politiska skäl fått göra sig gällande, äfven i ett annat förhållande, der man skulle tycka att blost humaniteten borde rådfrågas, har politiken trängt gig in, nemligen med afseende på de deporterade kommunisternas efterlemnade slägtingar, som nu planmässigt försummas af de offentliga myndighe terna. Derför beslöt, såsom vi förut om närant, den radikala majoriteten i Paris mu nicipalräåd för någon tid sedan, att 40000 fres skulle anslås till understöd för depor terade kommunisters familjer, utan att dettz ledde till något annat resultat än att presidenten Vautrain till följd deraf afgick Inom pressen tror men, att den politiska osäkerheten är orsaken till den stiltje, som inträdt i handel och näringar. Kyrkoherdebeställningar. K. M:t har den 6 dennes utnämnt och förordnat: till kyrkoherde i Färlöfs och Strö för samlingars pastorat i Lunds stift lektorn vid högre elementarläroverket i Falun teol