Aftonbladet – 26 februari 1874, sida 2

hållandet är sådant. Vikänna åtminstone, — lana, der ingen enda dag går förbi utan sök af föräldrar och målsmän. Dsinfinna ; dels såsom åhörare, dels för att med arne samtala om sina barn och deras arte. Gifret är ock, att ingen skulle unrkasta sig en större renningutgift, om han ge sämre valuta. Häctill kommer, sågom redan sagt, regeringens rätt att ombarja så sträng kontroll öfver dessa läro: rk, som hon fioner för godt. Att denna ste blifva endast inspekterande, icke i dervisningens gång ingripande, torde falla gig sjelft. Anses undervisningen vid ett roverk vara sådan, att det icke vidare för-? enar att uppmuntras med någon förmån, E , beröfvas det natu:ligtvis densamma. Den andra af motionerna, som röra privat — roverken, är väckt af hr Hedin. I den lför: mma hemställes, att riksdagon mätte ställa a summa till K. M:ts disposition att an ändas säsom ersättning ät de privata läro erken för åt obemediade elever lemnade riplatser. Genom att påpeka, huru anslagsbeloppen ill elementarläroverken sedan 25 Br vuxit, visar motionären snart sagdt nödvändighe en att vidiaga några årgärder, så vidt ej lesaa anslag skola växa obegränsadt — dotta ir är t. ex. en tillökning af bortfit 600 000 dr begärd. I flera af våra större stäler ir lärjungeantalet redan så stort, att evt orientligt skötande af undervisningen är förnad: med ytterst stora svårigheter. (Vi ränna t. ex. ett läroverk, der åtminstone förra terminen 66 lärjungar undervisades ilyr stt rum af samme lärare) Skall verkligenly, kostnadsfri undervisning kunna åt alla medde delas, måste snart nya läroverk, åtminstone treoch femklassiga inrättas. På många ställen nödgas man hbjelpa sig fram med tillbjelp af extra lärare, ofta nyligen blifna studenter, hvilka anställas för termin och ej sällan ombytas med hvarje sädan. Ext) D dylikt förhällande kan ej ilängden fortfara,j utan måste de fasta lärarnes antal vid redan fo befintliga läroverk ökas, eller ock nyaläroverk inrättas. I hvilket fall som helst fordras ej obetydliga utgifter. Dessa skullej 9 genom antagandet af bär omnämnda motio-l. ner, om ockaå icke göras alldeles obehöfliga, 1 dock reduceras till en obetydlighst. Bådalt afee underlättandet af nppkomsten och vid 1 makthällandet af privata elementarläroverk. Db Hr Hedin önskar, av sådant skall få movi taga ett visst antal frivlever, hvilket antal D naturligtvis icke fings ötverstiga ett af reg geringen för hvarje läroverk be nämdt maximum; samt att läroverket egde avt för dessa ! frielever utfå ersättning, som med 50 rår eller högst en tredjedel understege medelkostnaden för lärjangs undervisning vidji statens läroverk. Härigenom skulle ställer, der behof fö-li refunnes, privat läroverk lås are komma att uppatå vid sidan af statens och göra utvidgning eller förökande af dessa obehöfligt. Med den spridning som dessa senare hafva, lär det väl sannoliat, att privatläroverk ide I de flesta fall alltid skulle komma att uppstå orter, der statsiäroverk redan finnas ceh ;I äro talrikt Jesökta; desaa komma alltid hvart och ett ä sin ort att bli domiaerande, men t de privata skulle kemma att till sig leda ea del af den växande ström, som annars skalle tvinga staten att i berydlig mån utvilga sina läroanstalter. Genom understöd, utgb -l ende på det af motionären föreslagna sättet, t ) skulle äfven bersdas ulifälls för fattig mans t) barn ati ingå i privat läroverk. 11 Att de förmåner, som med såväl den ena kl som dena andra af dessa motioner afses, böra d!ntsträckas icke allenast till de fullständiga el privsta elementarläroverken ntan äfven till itminstone de femklassiga, anse vi vara nöd digt. Det är i de flesta fail i de lägre 1. ) klasserna i läroverkea som öfverbefolkning alfinnes, der söledes som hjelp behölvesa. Finge eudast de fullständigt dessa föril märer sig beviljade, sknile eit läroverk 1 möjligen sträfva efter att blifva föllstänu!digt, äfven om detta icke vore för kbehöfligt, ja för läroverket sjelt i ja ) ekonomiskt och således äfvan i andra deral a: I beroende hänseeude skadligt — bloit för k. att blifva delaktigt af de förmåner, hvaraf udet endast eäsom fallständigt skulle kunna o I komma i ätsjatande. nÅ Till eist vilja vi anföra följande orå al motionären sjelf: Någon utväg börderfö: sökas, hvilken på samma gång länder till ;r. minskning af stotsutgifterna för elomentar 1ä. undervisningen och erbjuder betryggande Isborgen för en god elementarbildning. Hva i sådant afesende med påräknelig framgång rel mö kunna försökas, derb har staten sjel na medelbart hänvisat genom den ställning, hos ; jintagit till enskilda företag på den mate it: riella odlingens område. Sedan lärg ti ne j tillbeka har staten der understödt företag för I hvilka eljest icke skulle hafva nått den ut veckling de verkligen vunnit. Samma grund öf. ) sats bör tillämpas äfven med afseende pi om I enskilda företag till: den intellektuella oc ör lingens främjande, Likasom staten byg stambanor, men öfverlemnat bibano:s byg av gande ät enskilda, med statsunderstöd hus nade bolag, burde han. med bibehållande z rst de offentliga läroverken som stam, lemn vid I sådan uppmuntran ät enskilda skolor, at dessa kunna varda satta i ständ att verb anv, sammare än hittills öfvertaga odlingen : iro Jen betydligare del af det artetsfält, 501 un. botar att blifva alluför vidsträckt för st: och I tens omsorger och tillgängar.