Aftonbladet – 26 februari 1874, sida 2

motions väckande. Deremot hafva inom , förh dra kammaren tvänns ledamöter uppträdts a I förmån för de privata skolorna, nemli jbest nh Herrar Wijk och Hedin. Vi anse, attjs väl den ena som den andra af dessas mo lära mer äro förtjenta af uppmärksamhet och bet: aktande. der! De äro naturligen framkallade af motio-)fng .rernas intresse för sjelfva saken, för fram-vi ingen af den fria undervisningen vid sisör) an af den af staten och regeringen reglever onterade. Detta intresse är utan tvifvel! mår ira befryndadt med det, som inom den und ateriella odlingens omräde så Vfligt visar) af g för framgången af den enskilda företaglär imheten och mot det förr så vanliga mo-tje! opoliserandet af staten Genom den beså sdvillighet, med hvilken enskilda, nyttiga sretag af riksdagen erhöllit och fortfarande lär hålla understöd, visar hon ganska tydligt, ar vilken ställning hon vill intaga i förhål len nde till abdana. Man vill stödja och, dervä å behöfs, hjelpa under åen enskilda före-)ve agsomheten och på sådant sätt framkalla fri yttiga och för landet gagnande företag. Jetta afses ock med ifrågavarande tvänne motioner, hvilkas innehåll vi vilja något itet taga i betraktande. Hr Wijk önskar genom sin motion vinna ågon förmån för de lärare, som egna sig it undervisningen vid privatskolorna. De urbeia för samma mål.ssom statens egna lärare, göra samhället samma gagn som dessa. men man har icke änvu beviljat dem någon mot detta:arbete svarande förmån. Dethar angetts lämpligt, att de i sin tjenstårsbe räkning skulle få räkna sig tillgodo den tid de i enskilda skolor haft mot statens lärare svarande tjenstgöring, ifall de fram deles vinna anställning vid statens läroverk. Det är vinvandet af detta motionären åsyftar. 3 Oss synes, att han vid sin begäran gått ti ganska förståndigt och hofsamt tillväga. Lå Han har för delaktighet af hvad som i mo tiocen begäres uppställt så stränga bestämmelser och fordringar, att intet finnes som hindrar att ställa sädan lärare i fall jemnlikhet med ordinarie lärare vid statens egna läroverk. Han fordrar, att denne skall 1) ha aflagt filos. kandidatexamen (för ad. junktar) eller filos. doktorsgraden (för lektorat); 2) hafva genomgått det föreskrifna profåret eller deremot svarande (enl. för ordningen af den 12 Maj 1865), 3) samt efter anmälan hos ecklesiastikministern ha aflagt, minst med betyget godkändt, bedömdt adjunktseller lektorspro! inför myndighet, som af samme minister bestämmes. Det är först efter sistnämnde profs afäggande som lärare fö räkna sina tjensiår, äfver om han längre eller kortare tid förut Itjenstejort vid privat läroverk. Han skall I dossutom kunna stycka sig ha haft till timlantal och beskaffenhet fullt jomfö lig tjenstlsöring med lärare vid atatens läroverk 1). Iaktragas nu dessa föreskrifter, så kan Isådan lärare icke, såsom man velat göra, ljemföras med vikarierande eller extra-lärare s I vid statens läroverk, hvilka 1) icke behöfva vara fil. kandidater eller I doktorer; och -) 3) icke hafva aflagt något undervisnings I prof. H ill kommer såsom en ytterligare beI etämmelse, att sådan lärare skall ha varit 2) icke behöfva hafva genomgått profåret e d t b Vv 1 : ! j ; l -I fem är ans-tåld vid privatiäroverk, för att Iben skall få räkna sia tjensteår sig til gods. Detta har utan ivifvel upptagit. på det anledsing icke skall finnas att på grund alst en kortare tjenstgöringstil mera anse t-Ihoncm såsom vikar ersode eller ex ra Jä privatläroverk och arbetat i dess tjenst un komma ifråga, Flera bland de anmärkrisgar som vanli 1 igen fråmkastas af dem, som icke vija med gilva privati och icke he uppstå, äro af me ionären bemött särskildt fästa oss vid en. Det es ofia -Man kar ingen kontroll öfver deras verk samhet, iogen garanti för att undervisnin gen der sköt-s lika bra som i statens läro verks, Härvid bedja vi deck aut få an irI märka: 1) att kanske intet statens läroverk, oak tadr sina eforer och inspektörer, äro under id gastade en sådan kontroll som ett privatlö en lroverk, nemligen från föräldrars och måls Ia. I mäns sida; afl 2) att om undervisningen der skötes sämr da län i statens skolor, inga lärjangar komm na I dit. och läroverket upphör att finnas till; Mtti 3) att regeringen naturligtvis eger rät ie latt öfver dessa läroverk hålla så strän wa l iospekterands kontroll, som den finner fö de I godt. : hr 8e vi närmare på den s. k, kontrollen ö an-l ver statens egna lärsverk, så fiona vi, 0! ka lej allestädes, dock på de flesta ställen fö ill hällandet vara, an ) 1) att byrächefen först efter några år ka ekI hinna åter besöka samma läroverk; 2) aut eforerna och inspektörerna ytter sällan besöka sina läroverk annat än v afslutningsex mina; 3) att föräldrar och målsmän lika sälla ksför att icke säga aldrig, infinna sig i lär ett I verken, för att sjelfva taga reda på denn de-dervisaing, som der meddelas deras barn o sta Il mvndlingar. -Irere än som ordinarie. Har han tillhört der fem år, kan sådan jemföre:se icke gerna rorne isågavarande förmån r gerna se, att privatläroverk Vi vilje