star, nu äliggande skyldighet att vid eldsvåda infinna sig med vattenfylda tunnor böra bibehållss endast för de undantagsfall, då den af komiterade föreslagna reserven anlitas. Beträffande tillkännagifvaniet af eldsvådas utbrott anse komiterade, att det nu brukliga sättet för eldsvådas tillkännagifvande, eller genom klämtning i hufvuadstadens territo riella församlingars kyrktorn bör upphöra, samt tillkännagifvandet om eldsvåda i stället ske genom elektrisk telegraf. För sådant ändamål böra elektriska telegraflednin gar anbringas deis emellan samtliga brandstationerna, såväl de egentliga brandstationerna som kasern-, polis och vaktstationer na, samt dels från hvart och ett af de 3:ne kyrkotorn, i hvilka tornvakter böra bibe hållas, nemligen Katrina, Jakobs och Adolf Fredriks, till närmast belägna egentliga brandstation; hvarjemte och då det är af vigt, att till vattenledningsverket, så fort som möjligt, afgår underrättelse om eldsvådas utbrott, en telegrafledning bör inrät tas emellan vattenledningens pumpverk vid Skanstull och närmaste egentliga brand station. Härförutom hafva komiterade, på det att underrättelse om utbruten eldsvåda må kunna vederbörande så skyndsamt som möjligt meddelas, ansett signalapparater för telegra fering till närmaste egentliga brandstation böra öfverallt i hufvudstaden på lämpliga ställen anbringas, Dessa signalapparater utgöras af s. k. brandskåp, frän hvilka till närmaste egentliga brandstation går en elektrisk telegrafledning. Skäåpen öppnas med nycklar och äro så inrättade, att en hvar: kan medelst en i skåpet befintlig ringapparat till närmaste brandstation signalera att eld utbrutit. Då emellertid denna signa! icke angifver stället, der eldsvådan eger rum, bör alltid den, som afsändt signalen, derest han ej kan på annat sätt meddela sig med stationens manskap, qvarstanna vid brandskåpet, till dess manskapet, hvilket efter erhällen signal genast bör med brandradskap utrycka till det brandskåp, derifrån underrättelsen meddelats, dit ankommit samt . erhällit upplyshing om stället der elden brutit ut. Nycklar till brandskåpen böra ut I lemnas till brandkörens medlemmar, polispersonalen, lykttändare, militärpatruller, den för stadeus afträdesrenhällning antagna personal och öfriga personer. hvilzas verk samhet nödgar dem att nattetid passera aator I och andra allmänna platser, eller till hvilka brandehefen finner lämpligt anförtro sädana nycklar, samt jemväl utdelas till sjukhus, bagerier, apotek och andra lägenheter, der folk är tillstädes hela natten. Så snart anmälan om eldsvåda, på sätt nu är nämndt eller annorledes till brandstation ingått, skall frön stationen härom ofördröjligen afiåtas telegram till såväl öfriga brandsta tioner som äfven till tornvakterna, hvilka likaledes hafva åliggande att genast, när de förmärka eld bafva utbrutit, härom telegra fera till närmaste egentliga brandstation. Brandskåpens antal skulle till en börjar blifva 71, men komiterade antaga, att ett ytterligare antal kan påräknas, då egare af vidsträckta industriella inrättningar antagligen komma att vid dessa anbringa dylika signalapparater. I afseende å ordningen vid eldsläckningen föreslå komiterade att hufvudstaden mä indelas i 5 branddistrikt och skulle vid dämpandet af en inom ett distrikt utbruten elds väda i första hand anlitas den inom distriktet befintliga med ständig servis försedda materiel, allt enligt af komiterade uppgjordt detaljeradt förslag. . Skulle flera sprutor befinnas för eldens släckande behöfliga, bestämmer brandehef-n. haruvida ångsprutan eller andra sprutor bör till elden utrycka; hvadan genast efter det elds utbrytande blifvit kändt ängsprutan bör uppeldas och göras färdig att till brand stället framföras; ankommande jemväl på brandebefen att bestämma, buruvida och i hvad mån de å stationerna befiatliga räddvingsetegar, brandsegel samt öfrig redskap, som ej medföljer sprutor eller slangoch redskapsvagnar; bör till brandstället fram föras. Likaledeg böra i de kasernstationer, från hvilka spruimateriel icke utryckt, manskap alltid hållas redo, att, om så blir nödigt, till elden framföra den å stationen befiatiiga spruta. Slangoch redskapsvagnen lemnar plats för åtta personer, af hvilka en kör vagnen, och å den större sprutan kunna rymmas sja personer, i hvilket antal jemväl inräknas körsvernen; och som, efter hvad ofvan nämndt är, vid hvarje eldsvåda skola inställag 3 slangoch redskapsvagnar, deraf ät minstone 2 framföras med hästar, samt en stor spruta, kunna alltså af eldsläckningsmanskapet omkring 25 man åkande befordras till brandstället. Det öfriga för den större sprutans serverande afsedda manskap måste deremot till fots tillryggaligga vägen mellan stationen och brandstället. Komiterade ha beräknat kostnaderna för en gång till 329 800 rår, (deraf 100 000 rdr för stationers ioredande, en utgiftspost, som ej upptagits i de äldre förslagen) och de årliga kostnaderna till 191 800 rår. Såsom päräkneliga tillgångar uppta de 109400 till följd hvarsf uppstår en årlig biist af 82 400 rår, till hvars fyllande utvägar må ste beredas. Slutligen förmäla komiterade att de vis serligen föreställa sig, att brandkåren med den af komiterade föreslagna materiel och det biträde, som enligt komiterades förslag kan för brandväsendet påräknas, skall vara fullt tillräcklig att dämpa de allra flesta eldsvådor, men som fall otvifvelaktigt kunna inträffa, då ytterligare arbetskraft och materiel blifva af nöden, såsom om vattenled ningen till följd af uppkommen bristfällighet icke kan användas eller eldsväda vinner en utomordentlig spridning. så hafva komi terade i sitt förslag upptagit en reserv. I sådant afseende hemställa komiterade, hvad först angår materielen, att sf den nu befintliga den dugliga må utgallras och i stadens sprutbus förläggas för att vid förefallände behof användas, samt vidare, beI träffande den för brandmaterielen erforderliga servis, föreslå, att vid fastställandet af I nytt brandreglemente för hutvudstaden det vid i fråga varande materiel till tjenstgöring nu indelade manskap och befäl må, såvidt åe fortfarande finnas dertill lämpliga, er: mm ar dr LR 4 KAR RR LS TA