Aftonbladet – 25 februari 1874, sida 2

Do förklaringar, som afgåfvos inom tyska riksdagen af de deputerade från Elsass Lothringen, ha gifvit anleduing till nya förvecklingar. Desse deputerade tyc kas icke vara riktigt ense om den bållning ie skola iakttaga. Sedan biskop Raess från Strasbourg inom riksförsamlingen desavouerat Teutsch, och Pouget — såsom vi i går omnämnde — desavouerat biskopen genom pressen samt 7 eller 8 medlemmar dessutom förklarat, att de icke anse Teutschs uttalande tillräckligt betecknande för situationen, ha biskop Raess och 4 andra medliemmar stannat inom riksdagen, der de tyckas ha slutit sig till centern, under det de öfrige rest hem till Strasbourg, dit de kommo den. 21 på morgonen. Redan samma dag på aftonen hade Teutsch och hans vänner (det 8. k. protestpartiet) ett möte med sina vän ner och valmän för att upplysa dem om händelserna och ställningen i Berlin. Att döma af hittills erhållna underrättelser, synag tre olika opinioner vara representerade bland de elsass-lothringske deputerade, Teutschs opinion, som protesterar mot annexionen och indirekt yrkar dessa provinsers återförening med Frankrike, biskop Raess, som principielt fördömer eröfringen, men antager hennes konseqvenser, sådana de ratificerats genom Frankfurtfördraget, och slutligen de ätta deputerades, hvilka vid sammanträdet den 20 dennes läto in registrera sitt afhällande från omröstningen utan att på annat sätt precisera sin ståndpunkt. De tyske socialdemokraterne ha likaledes begärt införandet i protokollet af en förklaring, i hvilken de motivera sitt votum till förmån för Teutschs förslag. De ha på en gäng velat protestera mot våldsamma och folkrätten kränkande annexioner och tiilika erkänna Eisass Lothringens rätt att tillfrägas angående den politiska och konstitutionella organisation det skall erhålla. Slutligen ha de polske deputerade undertecknat en förklaring, i hvilken konstateras, att de, trogne nationalitetens och den historiska rättens stora principer, ständigt uttalat sig mot all tvungen annexion och att de till följd häraf äfven denna gång ansluta sig till Teutschs protest. I Strasbourg har den af biskop Raess afgifna förklaringen väckt stor sensation. Tydligt är, att anbängarne af Elsass avtonomi deruti skola se ett skäl att närma sig till de val män, som röstat för biskopen. Å andra si dan förspörjes äfven, att nu i Elsass-Lothringen samlas underskrifter på en adress, j hvilken protesteras mot biskop Raess inom den tyska riksförsamlingen afgifna förkla ring. BEEN RNE