Aftonbladet – 24 februari 1874, sida 2

tälna prakis i motsatt riktning, som bör:t göra sig gällande, hoppas vi derföre må ? riksdagen godkännås. Den 4 Juli 1876 infaller bundrafrsåagen f den dag, då de engelska koloniernas congress antog den berömda, väsentligen af homas Jefferson Wtarbetade sjelfständigetsförklarlingön, Kvarigendm de tretton ramla staterna formligen lösryckte sig från Sogland. Vi hade tillsammans kunnat ut: röra ett fritt och stort folk. — heter det denna alltid minnesvärda akt — men let. vill syhag, söm engelsmännens stolthet unsåge en delning af storlieteti och friheten under sin värdighet. Vare det dörför så, som de velat. Vägen till lycka och äral. står för oss lika öppen som för dem; vi skola vandra den för oss sjelfvej vi under. kasta oss den nödvändighet, som bådar en evig skilsmässa. Sedan dess har de Förenta Staternas antal vuxit från tretton till tretiosju, oberäknadt ett tiotal territorier som bida sitt falla upptagande i statsförbundet; folkmängden bar ökats från mindre än 2,400000 (är 1775) till nära 39,000,000 (år 1870); unio I nen har med uppoffringar, som intet annat folk burit för afbjelpande af ett socialt ondt, upphäft negerslafveriet och utplånat den mörka fläck, hon ärft från det engelska berraväldets dagar. Till firande af utgångspunkten för denna hundraårshistoria skall en verldsutställning ega rum i Philadelphia, hvilken öppnas den 19 April och slutas den 19 Oktober 1876, och till hvilken Förenta Staternas presi dent, såsom det heter i K, M:ts proposition, låtit inbjuda alla folk att deltaga till fromma för freden, civilisationen och folkens inbördes vänskapliga beröring. K. M:t har öfver denna inbjudning hört åtskillige vederbörande, som alla lifligt förordat, att den borde antagas. Fullmäktige i jernkontoret ha sålunda, med hänsyn synnerligast till den betydande marknad, som det svenska jernet i Förenta Staterna förvärfvat och sem det bör söka att icke allenast bibehålla, utan äfven än vidare utvidga, förklarat sig anse det vara för Sveriges jernhandtering af vigt, att densamma vid i fråga varande utställning blifver representerad. Härtill skola vi foga en erioran derom, att är 1871 till Förenta Staterna frän Sverige utfördes jern till ett värde af mer än 6.700,000 rdr. Vidare hafva slöjdföreningen, handelaoch sjöfartsnämnderna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Gefle m. fi. uttalat sig för inbjudningens antagande. K. M:t har för ändamblet tills vidare begärt ett anslag af 50,000 kronor, men detta af statsutskottet blifvit — afstyrkt! Under de senare dagarne ha vi mottagit mångfaldiga vitnesbörd om det särdeles obe hagliga uppseende, denna utskottets åtgärd föranledt. Vi vilja ej fördölja den förtrytelse, som utakottets nakna afstyrkande framkallat, men ej heller Atergifva de uttryck, hvari det visserligen fullt berättigade ogillandet gifvit sig luft, alldenstund vi hälla före, att vi här hafva ats göra blott med ett förhastande, som under de mhrga ärendenas tröttande trängsel kan vara ganska ursäktligt, och hvilket derför sannolikt ej heller skall at rätthafveri försvaras eller ; uppsätshållas mot de giltiga skäl för ett lapnat baslat, som tvifvels utan komma att jauöras under den blifvande debatten i ämlaet. Emellertid tillåta vi oss påpeka ett par omständigheter af hufvudsaklig vigt för dfrågans bedömande. Rojan 1833 hade fransmannen Boucher thes framkastat tanken på internatio tställvingar, och under förberedelserna franska utställning tog regetacke i allvarligt öfvervä från i följd af de fle mes afrådande utlåtanden. tagit första steget i utställIningarnos historia (1797), kom säklunda, som I bekant, a: il! England afetå äran af det ,linitiativ, som gjorde rörelsen till en inter I nationel, Lvarigenom den ej blotti en dittils i licke anad grad främjat den industriela ut ; vecklingen, utan ock bidragit att med hvar -landra sammanvätva olika folks och staters I lintressen på ett sätt, som — om någonsir något — en gång skall göra krigen omöj jlliga. Äfven Sverige visade sig på den för ) sta verldsutställningen i London, men huru! Hade ej en fosterländsk röst höjt sig, föl .latt uppenbara den smälek, vi rönte, såson r lett land i indastrielt hänseende så nake -Isom de Karpatiska bergen, och hade mai ) ej, väckt och manad af dessa sanningsord a Iryckt upp sig till en sen ansträngnivg, a t skulle ett, med ömkan blandadt, oblidkelig t löje ha följt oss i spåren för lävglig tid a 4 Sedan dess ha vi bättre tagit vara på vär intressen, och tack vare vår delaktighet verldsutställningarna vet man nu och er känner man, att det land, som för läug elsedan med svärdet ristade en underbar, mej a ) hal:t förgäten hjeltesaga. ockeå intagit oci a förstår att häfda sin plats i nationerna -! gamfund under en tid, somsätter sin ära