Aftonbladet – 24 februari 1874, sida 2

Utskottsmajoriteten har visserligen med itvit att det at K, M:t framlägga försla et till förändrad , örpobisåtion ar statsde artementenå etbeditioner går i en rikting, som otvifvelaktigt är den rätta, men enna majoritet har likväl ansett sig icke unna tillstyrka riksdagen att nu ingå i lefinitiv pröfning af de för den nya orgaisationen Bppejorda. aÅöningestater. id påsta riksdag till behandling förekom ner frågan om reglering åf de centrala em;etsverkens sämt frige civile embeta och jenstemäns allövingsförktilanden, har ut köttsmaloriteten icko ansett det lämpligt tt nu undantagsvis för några särskilda emhetsverk definitivt fastställa aflöningsbelopven. Derigenom skulle lätteligeni enligt majoritetens förmening, kunna uppstå svårigheter tid äcn allmänna regleringen, i hädelse den mera omfattande ntredning, som Jå törde föreligga, skölle gifva anled ning till afvikelse från db gränder, öfter hvilka aftöplofsbaloppen vid de nu i frågal: ställdå regleringarne blefve beräknade, hvar lförutan erinras, att, i händelse förslaget om inrättande af ett nytt statsdepartemont för jordbruket och kommunikationerna skulle vinna bifall, åtskilliga dö ändra döparte menter tillhörande ärenden komme att dit öfverflyttas och derigenom åstadkommas en rubbning i desså depårtefiients nöävarande behof af tjenstepersohal. Ba förändring i jetta häaseeilde anser utskottsmajoriteten slutligen kuuns uppkomma i händelse riksdagen antager K. M:ts förslag till förändrade bestämmelser i afseende ä behandlin: gen och fullföljden af vissa mål, som nu i sista instansen fullföljas hos KL. Mitistats: rädet, men enligt försläget skälle af K. Mit i dess Högsta domstol afgöras. At de Första kammarens utskottsleda möter, som reserverat sig mot majoritetens bealut, ha grefve af Ugglas och hr OCarlson något utförligare motiverat sin skiljak tiga mening och dervid temligen oförbehällsamt sksom svepskäl betecknat de motiver som anförts för afestyrkandet af de föreslagna aflöningsstaternas tippförande på oriinarie stat, under det särskildt grefve af Ugglas anser den egentliga grunden till majoritetens beslut ligga i obenägenheten att på ordinarie stat uppförs. de omarganissrade expediiionerna. Derta antagande torde nog äfven hafva sin riktighet, och vi 1tliståför vär del att vi icke så mycket föravdra 088 deröfver, att Andra kammarens utskotieledamöter, om de än godkänna den riktaingi hvilken den föreslagna orgapisatisaen gär, likväl vilja förbebålla sig fria seende på aflöiningarnes bestä: manhaug med blifvands all leringar. Det finnes i vår tanka fö dant tillvägagående ett ganska talande skäl, hvilket icke blifvit af utskortsmajsriteten andraget, det nemligen, ait de för.slagna lönerna äro sådana, som beriknats vara ämpliga och behöfliga under nu rådande st nppjagade lefnadskostnader, nägot som si likväl anse vara ganska betänkligt då det gälter definitiva regleringar; 1y utan mm Ute ht a GD KR EK JR Kr DÖ OR vt att vilja möra oss till spämäs i afseende å den störa eller mindre sanvo!ikbeten af en I Etergång varande priser på !e nadsförnödenheter af ika slag, tro vi likval att de, som ;andhafva statens finanser, icke äro berät zade att förbise möjligheten af en sådan ä g Vi anse it nemligen vara riksdag list att, när ådana rubadningar i pristv dena i i som de, hvilka under i i fillse act statens tjesane eh n ti sina löne vilkor, att ieke blottstäl!ss för umbäranIden och nöd agot hvarpi -atstjenster ingalunda skull: vinna; och dei rv också der. före, som vi ancetr förbäliandevs afkalla T beviljandet af dyrt s-iilägg redan förinne varande år; men vi neka att sädana ue tillskott må i det längsta bibehålla kar teren af dyriidsrillägg, på detatt riksdager må hafva fria händer att åter indraga dem åå de icke längre af omständigheterna på kallas och då på samma gång atatsönanser nas tillstånd kän göra deras fortsatta ut gifvande förbundet med icke ringa svårig heter. Definitiva löneregleringar under tidsperioder anse vi böra i det längsva and vikas. och vi knuana följaktligen icke annat är gilla Andra kammarens utskottsledamöte. försök att tillsvidare undanskjuta den häl i fråga varande, Bland definitiva regleringar under Andr: hutfvudtiteln, som emellertid blifvit af stats utskottet tillstyrkta att redan med ingångel af nästa år träda i kraft, märker man sär skildt den af justitierådens löner, hvilk: föreslås att höjas med 2000 kronor, elle från 8000 till 10,000. Mot detta förelag, afseende å hvilket utskottet synes ha vari enhälligt, synes så mycket mindre någon ir vändning vara att göra, som utskottet vi dess tillstyrkande fogat det synnerligen väl betänkta vilkoret, att löneförhöjningen e mö uppbäras af justitieråd, som jemväl frå inrättning eller bolag, som af K. M:t sank tionerate, uppbär lön eller årligt arvode Hurn mycket som än torde kunna sägas fö och emot i afseende å lämpligheten i al mänhet att förvägra statens embetsoc tjenstemän att jemte sin statstjensbinnehafv äfven andra befattningar, så synes man lä böra blifva ense derom, att det icke rä väl öfverensstämmer med den ställning, so! justitieråden intaga, att de bekläda befat ningar i privata inrättningar eller bolaf Med det höga anseende, som deras embet ställning gifver dem och med det mind: vanliga mätt af insigter och duglighet, soi måste hos dem förutsättas, är det gansk r RK a bv es b RA SH KR