Aftonbladet – 24 februari 1874, sida 2

TOCKHOLM den 24 Februari. s Vi redogjorde i vårt lördagsblad för den otivering, som statsotskortet lemnat för in hemställan, att riksdågen må Vägrå dyr dstillägg ät statens embets och tjens:eän för ivonevara: de år, men bevilja sådant ir år 1875 att utgå med 20 procent å alla iner och arvoden, som ej öfverstiga 5000 ronor, samt med 1000 krosor ä loner och rvoden från 5000 kronor till Och med 9000 r., hvaremot å löner eller arvoden, som fverstiga 9000 kr. något dyrtidstillägg icke kulle medgifvas, Innan vi vv öfvergå Ul Ei redogörelse ör utskot:ete förslag till vilzor för åtnjuande af dyrtidstil ägg samt de meningskiljaktigheter, som med afseende derå yppat ig inom utskottet, ans vi oss böra nämna tr det a! utskott-t anförda skäl för Ofvån ämnda nedprut. ing från den åf K. M:t öreslagna beräkni g af 30 proc nt åf lönejeloppen s som dyrtidstillägg, är, att Härid hänsyn bör tagas dertill. stt feke uen varande atlönin.gn, Med dyrtidstillägaet, kommer att öopgå till sådant belopp at icraf kan uppstå svårighet vid en blifvande iefinitiv lönereglering. Anledningen åter varföre utskottet ansett dyrtidstillägg cke bra medgifvas å löner, överstigande 000 kr., är den, att utskottet velat, att ten högsta lön, för hvilken dyrtidstillägg komme a t utgå, icke skulle, med tillägget, öfverstiga det b lopp hvart ll, enligt utskottets förslag, definitiv löneförhöjniag skulle ega rum. I sia framställ ingar om defini tiva liner-gleringar har utskottet nemligen hemist:lit at: justitierådens löner må be stämmas till 10,000 kr, hvilket belopp är det higsta lönevelopp, som af utskottet tillstyrkes, Vi böra tillägga, att, för såvidt man kan sluta af de statsätskotitets betänkande vid sade reservationerna, enighet synes hafva i 7 utskottet blifvit ernådd, såväl med afonde å procentbeloppet för dyrtidstilläggot, som med hänsya till nyss antydda begränsning i de lönsbelopp, för hvilka sådant tillägg må ega rum, Derom torde så ledes icks k.nma att tvistas vid ärendets behandling i kovararne. Så mycket ss Srre meningsskiljaktighet torde yppa Big rör. ade ifrågasatta inskränkningar i afseende pi utbetalningen af dyr: tidstillägg. Utskottamajoriteter. sam, att sluta af den mot dess förslag als eservatioo, synes hafva utgjorts af Fö amarenz samt liga ledamöter, bar för att i afseende på tidstillägg mu si ningar: att dylikt tillägg till den, som tens medel åtnjuter I! r arvo två eller flera befattningar, utbetalas c dast för en af dessa, romligen for der som medför högsta aflöningen eller, derest denna på mer än ett siällv är lika, föl den af dem, till hvilken han i rst blifvi befordrad; att, då tjenstemän på grand af håller ledighet utöfver sex rwånader icke b-srri der sia tjonst, dyrtidstillägget för vikar tiden tillfaller den person, som tjensten u; pehäller; samt att å dyrtidstillägget afdrages hvad tjen stens innehafvare, på grund af särskild medgifvande, eger att uppbära såsom per sone! godtgörelse för upphörda inkomste i tjensten. Samiliga ledamöter af Andra kammaren hvilka deltagit i ärendets behandling, hafv: deremot förenat sig om ett yrkande, at första momentet af utskottets ofvan intag va förslag skulle erhålla följande lydelse Att dyrtidstillägg ej tillkommer den Bom af statenv medel eller från inrättnin; eller bolsg, som af K. M:t sanktionerats åtnjuter lön eller årligt arvode för två el ler flere befattningar, dock att, om för e tjensteman, som innehar tvenne befattair gar, löneeller arvodesbeloppet för den en befattningen understiger det dyrtidstilläga hvilket skulie för den audra befattvinge belöpa, denne tjensteman må ega att ski naden mellan nämnda tvenne belopp såsor dyrtidstillägg uppbära. Af det öde frågan om dessa vilkor så lunda rönt i statsutskottet, är det temlige lätt att förutse, hvilken utgängen blir i d särskilda kamrarne. samt att det slutlig afgörandet blir förbehållet åt den samfäld l omröstningen. Vi anse derföre icke nödig jatt för ögonbiicket inlåta oss närmare p den utan tvifvel ganska brydsamma princip fråga, som här föreligger, och hvilken ma kommer att ofta möta, då en gäng de det nitiva regleringarse komma för allvar p dagordningen. Innan hon nu i första ban förekommer till slutligt afgörande i samma: hang med frågan om vilkoren för dyrtid I tilläggens åtnjatande, få vi godt tillfalle a taga henne i närmare skärskådande. En annan fråga, rörande hvilken mening skiljaktighet yppat sig mellan de vlika kan rarnes ledamöter i statsutskottet, och hvi ken jemväl förekommer till ompröfning v behandlingen af andra hufvudtiteln, är de buruvida anslagen för statsdepartementer kansliexpeditioner skola uppföras på ord narie stat eller ej. Det är i denna frä; den af Andra kammarens ledamöter omfa tade åsigten, att sådant icke bör ske, so I gjort sig gällande vid voteringen inom u skottet och framträder såsom utskottets hb slut, under det elfva af Första kammare ;lledamöter finnas antecknade såsom reie vanter. ungen af dyr8 inskränk