Aftonbladet – 23 februari 1874, sida 2

förödmjukande bordsscenerna, och det behöfdes hela hennes af pröfaingarne härdade tålamod, för att icke nägra husliga scener af den art, som så ofia förekräckte lilla Viola, ånyo skulle framkallas, Plötsligen tycktes Melchers vredesmod: öfver svärmodrens malplacerade öfverraskning och hennes klumpiga följeslagares be teende lägga sig, och han utkastade en dag på fullt allvar en plan till mor Ingrids bo sättning i bufvudstaden. Inga var idel förvåning och vågade knap past fröjda sig åt de ljusa bilder hennes make frammanade. Ser du, mia Inga, hviskade Melcher med denna förföriska ton af ömhet, som han så lätt kunde anslå, när han behöfde den. Med all vördnad och kärlek för min svärmor, sk ber jag om nld för dylika burleska scener vid mitt bord som på din oförgätliga födelse dag, hvars betydelse som fest helt och hället öfverkorsades af grobianen farbror Adler. Inte passar din rara mor för en slidan 80 sietet som mina dåvarande middagäster, och säkert önskade gumman sjelf sig hundra mil bort från dessa salopgswenniskor, som med all sin glans och förfining ändå inte äro värda att upplösa din kära mammas skoband. Bor deremot gumman i Stockholm, så kunna dylika öfverraskningsscener aldrig mera förekomma, utan välja vi då passande societet för henne vid vära bjudningar eller — ännu bättre — rå om henne endast i vårt hvardagslag. Inga svarade ingenting, ty hennes hjerta kände taggen under rosorna i Melchers språk, BSer du, min lilla hustru, jag har redan en liten våning på förslag i samma hus som moster Kajsas, Jag fruktar bara att du dk rymmer frön bus och hem och tar lilla Viola med dig. Inga visste icke om det eng lönade mödan att tacka sin make för det utlofvade ömhetsprofvet, så omskiftlig var han i sina tycken och planer. Hon svarade blott et sakta; Gör som du vill; du vet nog hurn