Aftonbladet – 18 februari 1874, sida 2

sta artikeln, som bibehöll presternes val på lifstil af kommunerna, blifvit äterförvisad 11 statsrådet. Det nu fattade beslutet skall icke ha retroaktiv verkar. Alia de bhittille valde kyrkoberdarne gkola bibehålla sin plats under eamma vilkor, gom gälde då de valdes, Den nya grundsatsen skall sålunda endast småningom komma till tillämpning. I Geneve fortfar den liberala katolicisamen att göra hastiga framsteg. Statsrådet ämnar i hela kantonen smäningom tillämpa den nya lagen om katolska kultens organigation. En stor mängd petitioner i denna riktning från liberale katoliker på landsbygåen ha ingätt till detsamma. Genevetidningen Patrie har sedan någon tid öpp nat ett fälttåg mot de bida i kantonen ännu existerande klostren i Carouge ochi Chene. Hon uppforårar statsrädet och stora rädet att göra slut på de agitationer som utgå från dessa stiftelser, hvilka utgöra en ständig härd för de ultramontana intrigerna. Dessa kloster äro nunnekloster, och stora st ansåg sig år 1872 icke böra på dem pa lagen om andliga korporationer; men i betraktande af den närvarande ställningen är det mer än sannolikt, att kantonens stora räd icke skall draga i betände att äfven på dessa båda kloster Äfven i Born fortsätter regeringen striden mot ultramontanerne. Hon har nyligen presterne så väl som de prester, hvilka undertecknat protesten af Februari 1873 mot de at regerinvidtagna ätgärderns, att vistas i de ikt dor den uliramentana agitutionon antagit sädana proportioner, som äro hetande för den allmänna freden. I S:t Gallen göra ultramontanerne ännu med nligon framgäng opposition mot den li berala regeringen, och ha lyckats gexom drifva att folkomröstaing skall ega rum öfver den af kantoneas stora räd antagna lagen mot missbruk af predikstolen. I Frei burg och Wallis ha de klerikale ännu makten i sina händer.