Resultatet af de engelska parlamentsva len är nu i det närmaste kändt. 604 val (af 658) äro till sin utgång bekanta. Aj dem ha 326 utfallit till fördel för det kon servativa och 278 till fördel för det libe rala partiet. De konservative ha vunnit 92 nya platser och de liberale 32. Den liberala Londontidningen Daily News ytt rar om den nuvarande situationen: Utsig terna till en konservativ majoritet inom underhuset ha genomgått alla de olika stadierna af blott möjlighet och växande sannolikhet ända till moralisk visshet; och de ba nu blifvit ett fulländadt faktum, En konservativ ministåre skall snart följa efter. Utan tvitvel sysselsätter sig Disraeli redan nu, under afvaktan af en kallelse från drott ningen till Osborne eller Windsor, i sinz tankar med bildandet af en sädan. Enligt mr Lowe står en autokrati för dörren. Vi bekänna, att vi icke dela medlemmens för universitetet i London öfverårifna farhågor i detta hänseende. Ehuru det konservativa partiet är mera homogent än det liberala, har äfven det sia olika grupper och afdelningar. Mr Newdegates konservatism har icke mycket gemensamt med sir Stafford Northcotes; och sir Rainald Knightlys hällning gent emot mr Disraeli är icke alldeles densamma som mr Ward Hunts. Det finnes verkligen ingen anledning till panik. Nå got afseende måste äfven göras på det li berala partiet, hvilket skall blifva starkt såsom opposition, ehuru för svagt till att regera, och på landets återkommande sunda förstånd, hvilket småningom kan motverka reaktionen. De konservative skola utan tvifveli början af det nya parlam-ntet ha mera sammanhållning än de liberale mot slutet af förra sessionen; men en förändrad stämning hos allmänheten, som småningom gifver sig uttryck vid partiella val, och de otaliga orsaker, som inverka på offentliga män och politiska partisr, skola småningom modifiera detsamma. Den omständighet, som är mest att beklaga, är att ett parti, hvilket helt och hållet saknar financiel duglig