STOCKHOLM den 14 Februari. EK. M:ts och rikets kommersekollegium. Vidräkning och reform. II. I föregående uppsats tecknades korteligen det första tjuguåriga skedet i historien om kormmerskollegii ifrågasatta indragning, be gynnande med k, m:ts är 1809 uttalade välbehag för besparande förenklingar i för valtninger och slutande med 1831 års nya instruktion för kollegiet. Ianan Yi öfvergå till den följande perioden, må här ytterligare antecknas några, under detta tidigare skif te af frågans behandling uttalade äsigter. I det förut nämnda komitgbatänkandet från 1822 yttras: DåÅ komiterades pluralitet, efter noga granskning af de.till kommerskollegii omfattning hörande göromål föreslagit, att detta kollegium borde indragas, hafva de utgått från den af dem förr yttrade grundsats att all kollegii behandling af ärenden, som röra handeln och näringar, i stället att vara nyt tig, kan leda till flere skadliga följder. Dessutom synes det icke skäligt, att medborgare som, utan förnärmande af andras rätt, sjelfva sörja för sin bergning, deruti skola hindras af förmyndare, som, huru välmenande de ock må vara, ändå aldrig kunna bättre, än den näringsidkande sjelf, inse hans sanna fördeiar. Efter att vidare ha berört förslaget om en mängd näringsärendens pröfning — mea förbigående af kommerskollegiam — på den genaste administrativa vägen, fortsätta komiterade: Visserligen blifva göromålen i handelsdepartementet härigenom ökade; men det bsaror af eders k. m:t att, genom ändring at de i dessa ämnen gällande prohibitiva författningar, förekomma de flesta så beskaffade frågor. Några af de befattningar — heter det vidare — som hittills tillhört kommerskollegium, finnas i förslaget icke omnämnda, emedan de äro af sådan beskaffenhet, att de efter komiterades tanke icke böra tillkomma styrelseverken, såsom: frågor om fabrikers och manufakturers förseende med arbete, tjenstfolk, rudimaterier, modeller och verktyg, med flere andra dessa handteringar rörande ekonomiska detaljer, hvilka säkrast till näringsiskarnes eget afgörande kunna öfverlemnas, likasom frågan om reglor för bolag till fabrikers, manufakturers, handtverkerier3 och handels idkande o. 8. v. Nåväl, här är programmet framlagdt, som sedermera verkligen blifvit följdt: man har insett de skadliga följderna af förmynderskap för näringarna, man har undanröjdt de prohibitiva författningarna, man har funnit bäst att till näringsidkarnes eget afgörande öfverlemna en mycket stor mängd af detaljer, som tillförene skulle af kollegium behandlas. Också hark. m:t sjelf länge sedan vitsordat hurusom näringslagstiftningens förändring borde föranleda en förenklande reform af verket. Och nu vill man lika fullt, att vitro skola, att kom merskollegiet är oumbärligt. Det är för mycket begärdt. — Vi öfvergå till frågans andra skede; en gång väckt har hon icke kunnat falla. I den till 1847—1848 årens riksdag aflåtna statsverkspropositionen meddelade K. M:t sitt beslut, att kommerskollegium och bergskollegium, i följd af den förenkling och mirisk-; ning i deras göromål, som under senaste årtiondet inträffat, skulle ombildas till 8. k.! öfverstyrelser, det förra för handel och slöjder, det senare för bergverken, under chefer med — i allmänhet — allena beslutanderätt, och begärde K. M:t riksdagens bemyndidande att för sådant ändamål använda vederbörande anslag ä riksstaten. Minsknin gen i kostnad för det ombildade kommers1oxlegium beräknades till — 210 rår 32 sk.