Aftonbladet – 7 februari 1874, sida 2

i m iogen, om regeringens upp ning af M.c Mahong sjuåriga makt. Sanpolikt kommer denna interpellation att till regeringens skada ändra majoriteten i församlingen, enär de uttalanden styrelsen gör såväl genom Mac Mahon som genom sina officiösa och officiella tidningar bevisa, att hon icke vill lemna monarkisterne tillfälle att uader tiden för Mac Mahens makt göra något försök att införa konungadömet. Ett af gårdagens telegram berättar sklunda, att Mac Mahon under ett besök i handelstribunpalet i Paris yttrade: Tilit till regeringens stabilitet fordras för affärernas återupprättande, men jag förstår icke, att iruktan derför ännu kan fortfara. Nationalförsaislingen auvförtrodde mig dena exekutiva makten för sju år, och jag skall för denna tidrymd sörja för, att detta beslut upprätt hålles. Derjemte har regeringen genom den officiösa Presse förklarat, att det är regeringeng fasta beslut att ställa varaktigheten af Mac Mahons sjuåriga makt öfver all diskussion. Alia tidningar, med undantag at högerns, gilla denna förkla riog. De klerikala och legitimistiska organeraes hållning visar emellertid, att yttersta högern kommer att öfvergifva regeringen, om hon vid interpellationen obetingadt uttalar sig för mpprät:bäliandet af den sju åriga makten. Vensrern hoppas att denna schism mellan regeriogen och högern skall leda derhän, att den senare träder i fält för nationalförsamliogens ofördröjliga upp: lövping och att denna af landet motsedda lösning icke länge skall låta vänta på sig. Sannolikt är dock deuna förhoppning allt för sengviniak, d de vigtigaste frågor som komwa udlas af den nu öppnade tyska riksdagen är frägan om en gemensam presslag för tyska riket. En sådan lag yrkadeg redan år 1871 af den första tyska riksvagen. Ettförslag frumlades afregericgen för ri det men återtogs sedan till följd af pa missnöje det genom sina frihetsga bestämmelser väckt. Detta miss. aöje var så stort, att hvarken förbundsråder, sikeskansleren eller preussiska minis:8ren velle vidkännas detsamma, utan hvardera skylde på d2 andra. Det förslag till oreaslag, som nu kommer att framläggas för riksdagen, är emellertid ingenting annatän det ursprungliga, hvilket blott blifvit revideradt af förbusdsrådet, som borttagit eller OD OLJA Vr ss tf AS MD RR LE 8 AM oh mildrat de mest stötande putkterna i det-1 samma. Men äfven i sin nuvarande gestalt! är det långt ifrån att ens tillfredsställa del. wättligaste anspråk å pressens sida. Detör ex besynnerlig blandning af repressiva och: preventiva ätgärder och innehäller fortfarande rpågra bestämmelser, hvilka nästan komma på ett ut med censur. Artikeln 20 i det ursprungliga förslaget, hvilket i synnerhet väckt mycken opposition, innehöll drakoaiska straffbestämmelser met personar, som genom pressen angrepo familjer, egendomen, krigstjenstskyldigheten och andra sawhällots grundvalar... I det reviderade förslaget heter det i stället: den, som förordar olydnad mot lagarne, såsom en förtjeastfull och tillåten bandling,. I sin nya redaktion åsyftar art. 20 tydligen blott de ultramontana agitationerna, men skulle lika väl kunna tjena till vapen mot den fria forskningens läror och mot hvarje diskusaion af sociala eller politiska frågor. Oaktadt den nationalliberala majoritetens alla sympatier för den kejserliga makten och rikskansleren skall hon svårligen kunna åt dem appoffra den dyrbaraste af alla konstitutionella friheter och öppna portarne för allt godtycke. Ett annat vigtigt lagförslag, som säkerligen kommer till slutlig behandling vid denna riksdagssession är armlagförslaget, hvilket förbundsrådet redan gillat i alla dess delar. De punkter af detsamma, som mest komma att bliiva föremål för diskussion inom rikedagen, är den, som bestämmer tiden för rjenstgöring till tro år, och den som rör bnodgetsfrågan. Den af preussiska landtdagens deputeradekammare antagna lagen om civiläktenskap har af herrebuset hänskjutits till evt lutskot:, som för närvarande diskuterar densamwa. De första och vigtigaste aruklarne af lagförslaget ha redan at utskottet blifvit silistyrkta. och man hoppas att detskall gä igenom i herrebuset. Den 22 sistl. Januari utfärdades en kejserlig förordnin: angående administrationen af den tyska rikskrigsfonden. De 40 milliouer thaler i myntadt guld, af hvilka fonden består, skola förvaras i Julius tornet ati citsdellet i Spandan. Dörrarne tilltornet skola förses med två olika lås, till hvi!ka nycklarne skola förvaras af tveune krigatondens tjenstemän, som icke utan rikskauslerens tillåtelse fö utlemna dem till någon annan person. Utan rikskansle: rens tillåtelse fö inga penvingar utgifvas af fondens behållning. Frän den tidpunkt, då nya utbetaluingar ega rum, skola fon dens böcker, bilagor och behbllning i slutet af hvarje mänad revideras. Dessutom skall hvarje år, på icke förut tillkäonsgifven tid, en extra ordinarie revision ega rum. I Mecklenburg Schworin öppnades landtdagen den 2 dennes af storhertigen personligen. I sitt tal erkände han nöd vändigheten af att gifva sitt land en konstitution, mera öfverensstämmande, med nutidens kraf. Denna reform skulle dock icke bestå i ett fallständigt upphäfvande af de gamla institutionerna utan i en kompromiss waellan dessa och de moderna iigerna. Lan det skulle representeras genom en landtdag, bestående af 57 genom indirekta val utsedde deputerade för städerna och landsbygden och 31 genom direkta val utsedde deputerade för de stora godsegarnes klass. Dess utom skuile icom landtdagen finnas deputerade af flere andra kategorier, bland dem sådana, som skola utnämnas af regeringen. Landtdagen skall ha rätt att votera lagar och skatter. Man kan lätt föreställa sig