Aftonbladet – 7 februari 1874, sida 2

terne i Strassburg att rösta på Bebel och de i Muihouse på Liebknecht. Tidningarne i Elsass stå naturligtvis under så sträng censur, att till och med de som icke blifvit köpta för tyska penningar, ej våga att öppet uttala sig för de franskt sinnade kandidaterna. Om riksdagsmannavalen i Elsass känner man följande: I Strassburg aflemnade 9027 af 12,000 röstberättigade sina valsedlar; 5906 röster föllo på den franske kandidaten Lautb; Schneegans, moderat, fick 2926 och Bebel 168 röster. I Metz segrade den franskt sinnade biskop Dupont des Loges med 3187 röster öfver den tyske prefekten grefve Henckel-Donnersmarck, som fick 1257 röster. I Strassburgs landtdistrikt valdes den franskt sinnade baron Schauenburg med en majoritet a! omkring 1600 röster emot den moåerate kandidaten Klein. I Gebweiler, Öfra Elsass, segrade den franskt sinnade abb Guerber med 9592 röster öfver den moderate kandidaten, fabriks idkaren Jean Schlumberger, som blott erhöll 1671 röster. — Ealigt ett senare telegram ha alla valen i Elsass fätt en mot tyska regeringen fiendtlig utgång. I kongressen i Washington har nyligen en ytterst Iflig debatt egt rum rörande ett lagförslag, som afser att tillförsäkra negrerne fullkomlig likställighet i socialt bänseende med de hvite. Det föreslås, att såsom en förbrytelse skall anses om näÄgon, hvem det än vara må, på grund af hans färg nekar en färgad person de fördelar, som de hvite ätnjuta på hotell, jernvägar, Epgbåtar, i de offentliga skolorna och dylika institutioner, eller gör någon åtskilnad mellan en hvit och en färgad person efter döden. — Redan förut ha tvenne stora steg bitvit tagna för att höja den färgade racen till politiek och social likställighet med de hvite. Det stora inbördeskriget utrotade slafveriet i sydstaterna, och en lag af 1867 gjorde i politiskt afseende detsamma som det nu framlagda lagförslaget afser att göra i socialt, i det den förklarade det tör olagligt att på grund af färgen förneka någon de politiska rättigheter, som tillkomma en amerikansk medborgare, Från den tiden har en neger varit valberättigad och valbar, och det dröjde lika lävge innan man i Washington såg en färgad eenaator och ätskilliga färgade representanter. Söder om Potomac voro negrerne i fallt åtnjutande af dessa rättigheter, under det många hvite, på grund at sitt deltsgande i upproret, voro uteslutna derifrän, och de särskilda staternas lagstiftande församlingar räknade många färgade ledamöter. De stolta plantageegarne, som för nägra år sedan voro lika absoluta herrar öfver sina pegrer som öfver sina hästar, sågo sig nu ställda under sina frigifna slafv rs regering, och man kan icke klandra dem derföre att de voro missnöjda och förbittrade öfver denna förändring i förbållandena. Det är möjligt att denna förändring verkstäldes något för plötsligt och hänvsynslösi; men ö andra sidan bör man betänka, stt det enda sättet att rädda negrerne från att åter komma i slafveri hos sina gamla herrar var att gifva dem rösträtt, ty blott och bart frigifvandet skulle aldrig kunna ha skyddat dem deremot. Jefferson Davis sjelf undgick med koapp nöd att bli tilltalad derföre att han i Tenaessee och annorstädes höll tal, i hvilka ban sydligt nog afslöjade att plantageega ren aldrig skulle ba uppgifvit hoppet om att än en gång bli allenvaherrskande, så framt icke regeringen i Washington hade följt en politik, som tillförsäkrade negre:ne alla en amerikansk medborgares frioch rättigheter. Många funnos, som ansägo att det varit längt bättre, om man efter kriget hade styrt de eröfrade staterna i enlighet med hvad krigslagen i dylika fall stadgar, och att man, först då tiden och uppfostran någorlunda utjemnat förhållandet mellan svarte och hvite, lätit de bäda racerna utkämpa striden på den politiska vädjobanan. Men en sådan politik skulle dock knappast — bur välgörande den än i mänga afseenden kunde ha varit — ha stämt öfverens med det i Ame rika allmänna åskådningssättet, och man hade iogen annan utväg än att gifva de färgade föll frihet. Den dag, som i dag är, bestrides dock i åtskilliga delar af landet de färgades sociala likställighet häftigare än någonsin. För nägra är sedan kunde en neger icko öka i samma vagn, äta vid samma bord, sitta ä samma teater eller förrätta sin andakt i samma kyrka som en hvit man, Allt detta har dock så småningom blifvit förändradt. Det lyckades Charles Summer, som så ifrigt försvarat negrernes rättigheter, att ut verka de färgades tiliftelse att fara i omnibusarne i Washington, och under en tid visste icke negrerne något större nöje än att fara fram och åter mellan Capital Hill och stadens ändpunkter. I nordstaterna har denna skilnad mellan racerna på senare tiden icke gjort sig gällande och gränsoch sydstaterna hafva följt deras exempel, Det är icke länge sedan omnibusarne i Balti more med stora bokstäfver annonserade, att det var negrer tillätet att fara i dem. I detta hänseende äterstår emellertid ännu mycket att göra. I de flesta tall tillåta befäihafvarne på flodångbåtarne-icke de fär gade att taga plats vid bordet i matealongen och de flesta hotell af första och andra klassen äro slutva för dem. I sydstaterna göras i offentliga skolor och många välgörenhetsinrättningar en väsentlig skilnad mellan hvita och färgade. och en korrespondent till Daily News påstär till och med, att de offentliga undervisningsanstalterna knappast skulle kunna existera, om den nämnda bilen går igenom, ty de hvite skola aldrig lkta sina barn sitta på samma bänk som de färgade. Om det skall gå sk längt, är emellertid ovisst, men säkert är att negrerne både i nord och sydstaterna långt ifrön åtnjuta samma rättigbeter som den hvite mannen. Till och med i Boston skulle det icke falla en färgad man in att sätta sig vid middagsbordet på något större hotell, och i Newyork är antipatien mot de hvite ännu större, Man påstär med rätta, att negrerna från och med krigets utbrott behandlas vänligare i södern än i gorden. Orsåken härtill ligger i klar dag; i södern var negern icke menniska, utan slaf och ingen förtrolighet kunde göra bonom till sin herres jemplike. Man kunde derför vara lika vänlis mat hanam gam mat om hund go DD Ht HK je fö pr pr 0 AA OD LR A -— OM ja hh pu Fm JO — dd ONE ALA OO RR TO AE OL Br OLJA BA th 0 Te tee Fn brett -— MM MN re ot oh 3 ID FR OM oh ft pr Vv re