framkallat en stark rörelse inom landet. Umänhetens harm har yttrat sig på ett så otvetydigt sätt, att de schweiziske ultramontanerne tvekat att följa sina utländske bundsförvandter, manifestets upphofsmän. Emellertid är det icke omöjligt, stt undersökningen kommer att visa, hvilka beforårarne af denpa demonstration i utlandet varit och på kvilka personer de räknade för att inom Schweiz föra saken till ett för ultramontanismens sak gynnsamt slut. Detta är icke första gången, som ultramontanerpe Schweiz förråda sitt land och påkalla utländsk intervention för att tjena Vatikanena intressen. Detsamma skedde i Son: 3erbundkrigets dagar och likaledes tjugn är senare, 45 de förde sina klagomäl till Na: poleon IIL Enligt ett bref af den 24 Januari trhn Rom till Le Tempa skulle general Lamarmora, som för närvarande bor i Floreng, hafva för afeigt att skriftligen uppmana br von Bismarck att afgifva en förklaring i anledning af de häftiga yttranden, som ban i preussiska deputeradekammaren fällt om Lamarmora, och särskildt i anledning af följande ord: Jag skulle kunna skrifva långt flere och mycket obebagligare arteten om hans politik, än han har skrifvit om min Om Bismarck ej lemnar dep begärda upprättelsen, ämnar Lamarmora antingen i tryck ntgifva nva upplysvingar i den ifrågevarande saken eller ock i Italiens deputeradekammare, hvaraf han är medlem, i ett sal behandla frågan. Högt ståendo personer inum Italien arbota dock ifrigt på att förmå general Lamarmora att afstå från sin afsigt. Från Guldkusten erfar man, att engelska trupper den 6 Januari framträngd e 12 engelska mil på andra sidan om Prahfloden till byn Essiaman. Ashanteserne lära redan hafva dragit sig längt undan och från den 2 Januari befinna sig på ötertåg. Från deras konung hafva sändebud anländt till engelska lägret; dessa voro högeligen förvånade öfver broslagningen öfver Prahfloden och Gatlingskanonerna. Kanske äro dessa desamma sändebuden, som Western Morning News säger h.fva kommit med fredsanbud, hvilka sir Gernet Wolscley d.ck afslagit. Han ämnar skona hufvnodstaden Comassie, blott den erlägger en kontribution. — Truppern2 gora go:a framsteg, och helsotillständet är ganska tillfredss:ällande. På andra sidan m Prahfloden äro vägarne bättre, än man väntat, och klimatet synes 1 kaledes vara drägligare.