Aftonbladet – 2 februari 1874, sida 3

YTAN RHS TE NS ePAeTg MUSE RR åtalet. VAT VU gerant, från det väckta åtalet. TOP NEN EN Grunddragen af den ryska värnepligtslagen: Ryssland har genomfört on vigtig reforn i sitt härväsen. DÅ det bör vara af stor intresse äfven för oss att lära känna, hurt vår östra granne nu har det stäldt med sitt försvarsverk, anse vi oss böra meldel: ett sammandrag af den nya !xgens grund linier: SERNER Allmänna bestämmelser. Den manliga beolkningen i Ryssland och Pelen, utan ståndsakillnad, är värnepligtig, i Penningeersättning (friköp och lega) tillåter icke. Mankön öfver 17 undersätareskap värnepligt ce! dem trän aktiv tj Mankön öfver af kejsardömet, åer särskilda grunder, mX dot do allmänna. rigemakten bes:fr a! ständiga trupper och landtvärn. Det rsistuämnda sammankallas genom menifest vil utomordentliga krigsförhållanden. Den effektiva vapenmakten består af lanåt: srm och flotta. Landtarmen kompletteras (ar ärlig kontingent från hela kejsardömet. Arm6reservon, som tisnar till att kompiottera trepperna till fältaliv styrka, bo står af män, som alskeders före den fulla år il bolrias från ryskt sedan de fullgjort it lot, som bofriar som flytta till delar t utgöres efter Hgöra sin efter aoktrupperna ntgöra sin vätnenllgt efter skilda grunter. Likaledoa diverse trupper al annan natiesalitet. Sjömsiten hestsr hl den aktiva styrkan och fottans riserv. Antaot män, eom årligen erfordras för armön2 och flottans förstärkning, bestämmes ärlisen genon ett edikt till dirlgerändse so näten, Årskoatingeuterna kallas till tjenstgöring dragning. kom för onhvar inträffar ag under hans lifstil. Da per. söner, hojlka onligt Jottsns nummer ick börs inträda I effektiv tienet, bilda landtvärner. Ti loitdreguing kallas årltgen ätla min, hvilka till den I faruarl samma år drag ingen s fyllt juo år. — Personer med vissa bildnivgsförmåner få, om de så vilja utgöra tiu värse ligt utan lottåragaing, i egenakap af friviliga Personer, gom för iorat medburgerliga rätuigheter, tillåtas ioko att draga latt. ; Den ärliga kollolsen till ölgörande af värnepilgt och lottåragning sker emellan don l:ata och 184n tecermber. Till bemanning af flottans aktiva styrka inkast 1) män från trakter, som framde-. a bli bestämda för flottans kompletta. ; de som icke emottagas I ottan gå till iwån, 2) Matroser, oem seglat på fordiflottan minst a håvigation omedelbart före rokrytesingen. 3) De som på samma sått tjonstgjort som maskinister eller eldånre vå Sugfartyg eller minst ett Är på verkstäder, som bygga ångmaskiner 4) Skoppstimmermän och kittelfiokare, om Jeras antal är för litet inom Ae för flottans bamanrnivg snvieade Gletrikt, 5) Sjömän till yrket, eller bödana hvilka sjelf anmält sig hurra! btt tjona vit flytten. Om fjonstetiden i effektiv kr TEST VEN. I landtarmea är den allmänna tjänste den för dem, som dragit lotten, femton kr, deraf sex är i efktiv tjenst och nio år i reserven. Allmänna tjenstetiden i flottan är tio år, Ht hvilka sju ör i cffektiv tjenst och troär reserven, Under krigsid fortfar tjonztetiden längve, vå kluge staton beböfver det. Krigs. och ministrarne få efter möjlighet Omedelbart YI reserven öfvorföra manskapet äfron före don effektiva tjenstetiders Rozång. Krigsbefäölet får jemväl vnter tlensteviden tidtals gilva manskap por mission på inalles ett åre tid. Reservex kallas Ull tjenst genom en akas till seneten, I fall det blir nödigt att bringa trupperna i komplett skick. Dess ntom kunna reservmännen at krigs och marinministrarne kallas till öfningrmöten, Jock icke mera än två gåeger under hela reservtiden och hvarje gång icke utöfver 6 Vacker, Från tjonstgöriag i reserven befriat den, som innehar civil stats eller allmän tjenstobefattning, hvilken är upptagen i en sär;kild får hvarje gång at kejsaren genom ulnisterkomiten ntfärdad förteckning. Krigsmäns ech veservisters civila rättigheter och skyldigheter. Män, som äro i aktiv krigstjonst, bibetia sisa personliga ståndeoch ezendomesrättigheter, med blott de nödiga inskränkringar, som i lagstiftuingaväg blifva fest-!: älda, Reservisterze lyda undsr allmän lag och j viujaia alla sina melborgerliga rättigheter. De få ingå i civilaintes eller allmän tjenstl: ch välja sig annat yrke. Befordran i ci-! ij KININ NV SEIN FJ KIT ROD STATERS MYE NK NOSTRA LEVE