Aftonbladet – 23 januari 1874, sida 3

Strödda underriittelser. Myntväsen. Mynt af nickel. I anledning af det förestående införandet i det tyska riket af 10och 5-pfennigstycken, präglade af nickel, hvilka skola ersätta de nu i omlopp varande hela och haltva groschen, meddelas den ganska intressanta uppfysningen, att nickel redan 200 år före Kristi födelse begagnats vid prägling af mynt. Manhar en betydande autoritet, d:r Flight vid British museum i London, att tacka för denna underrättelse. Nyligen lemnades af en bekant numismatiker till denne vetenskapsman till kemisk analys mynt från de indisk-grekiska konungarne Euthydemos (år, 200 före Kr.), Pantaleon (135 före Kr.) och Agathokles (120 före Kr.), emedan dessa förmenta silfvermynts egendomliga hvita fä länge förefallit inlemnaren misstänkt. Analysen visade samma resultat hos de tre regerivgarnag mynt. De innehöllo 20 procent nickel, 77 procent koppar och 3 procent jern. tenn, kobolt och svafvel. För att kunna anställa en jemförelse, företogs en analys af de nya belgiska nickelmynten. Dessa innehöllo 70.4 koppar, 25.55 niekel och 4,41 jern m. m. Olikheten i blandning är således obetydlig. Kineserne ha redan för lång tid sedan begagnat en metall, som de kallade hvit koppar och hvars blandning består af 79.4 koppar, 16,2 nickel och 4.58 tenn — så berättar herr Flight. Men i Europa känner man nickel först sedan år 1751. hvilket år Cronstedt upptäckte denna metall. Det förtjenar tilläggas, att följande länder i längre tid ha präglat nickelmynt: Nordamerika, Peru, Belgien och Schweiz. I Brasilien och Honduras har man nyligen präglat profmynt af nickel och ämnar således införa dem. Tio-pfennigstycken af de nya tyska nickelmynten cirkulera redan. Vetenskapliga möten. Den ryska arkeologiska kongressen är 1874 kommer att hållas från den 13 till den 17 Augusti i Kiew under hederspresidium af storfursten Konstantin Nikolajewitsch. Från fordna kongresser kommer denna att utmärka sig genom en utställning af fornsaker från alla slaviska länder från den förhistoriska tiden till slutet af det 14:de århundradet. En arkeologisk exkursion skall företagas på Dnjeprs stränder från Wyschgorod till Kanew. Militäriskt. Ben nya fästningsgördeln omkring Paris skall erhålla tre gånger så stort omfång som den gamla, således 155 kilometer. Då förnämsta orsaken, hvarföre alla undsättningsförsök misslyckades under det senaste kriget, låg i bristen på tiliräckliga stödjepunkter för provinsarmberna, skall nu Paris på hela linien RouenOrleans omgifvas med stora läger på ett afstånd i medeltal af tre dagsmarscher från hufvudstaden; Lille skall skyddas af tio fästen. Plarerna, som komma att uppsluka ofantliga penningsummor, torde endast helt småningom bli satta i verket. Naturfenomen. Om Vesuvil förökado verksamhet skrifver den 3 dennes från Neapel: Vesuvius, som i längre tid bar företett fenomenet af en ständigt rykande kägla, hvarvid röken mer kommit fram från dubbelkraterns botten och mindre från de på dennas sida och kant sig lägrande små rökmolnen, bar i två dagar antydt en förökad verksamhet, hvilken uppenbarar sig dels genom dan större rökmängden, dels äfven genom det kraftigare sätt, hvarpå dennva utslungas. Den Nfligaste kratern är den nordvestra eller den, som ligger observatorium närmast. Annu kon men ej urskilja någon eld inne i de båda kratrerne, men de rökkulor, som komma upp ur de båda nya hålen, antyda, att den flytande massan ieke trigger djupt.