Sågrom bekant är, inryckte de spanska trupperna i Cartagena den 13 dennes. Geseral Dominguez höll kl. 2 på eftermiddan sitt intåg i staden genom Madridporten, Isagad af en betydlig kavallerieskort. Ayuatamienton följde owedelbart efter hosom jemte åtskilliga personer, som fått tilliåtelse att sluta sig till den, och ibland dem var äfven engelske konsuln. Om tillständet i Cartagena meddelar Times korrespondent: Staden bar blifvit illa medfaren, dock har gen icke lidit så mycket som man förmoda: de, uvdantagande i närheten af Madridporten, der skadan är mycket stor. Här finnes knappast ett enda hns, som är oskadadt, och på flere hus ser man det ena hålet at bomberna vid sidan af det andra; två hus äro störtade tillsamman, och stenläggningen upprifven. Ofantlig skada anstäldes, då stt krotmagasin för några dagar sedan sprang i Juften, och det säges att öfver tvåhundra menniskor förlorade lifvet dervid. Fästningsverken i närheten af Madridporn hafva lidit mycket, men det finnes dock ke på nägot ställe tecken till bresch. Ett nar kanoner hafva blifvit sprängda, men de flesta befinna sig på sina platser. Fästena tyckas hafva tagit mycket liten skada och särskildt är Atalava så oskadadt, att rykt om, att det blifvit uppgifvet genom förideri härigenom tycktes bekräfta sig. Icke an enda kanon var demonterad eller förnagd. Truppernas intåg försiggick ganska lugnt och utan blodsutgjutelse, om man undantager, att Ätta man, som försökte fly, blefvo skjutna. Trupperna och insurgenterne tyckas stå på god fot med hvarandra Några intransigenta officerare, som äro desertörer från den reguliera armen, gå oantastade omkring på gatorna i sina: gamla uniformer, men största delen af de högre officerarne, alla medlemmar ef jantan, minga straffångar och vapenföra män hafva begifvit sig åstad med Numancia, som ångade nt ar hamnen den 12 på aftonen. Darro gick äfven ut ur hamnen, men togs med 500 flykringar ombord af Almansa; bland dessa flykngar fanns dock ingen af de mer framstående cheferna, med undantag af engelsmannen Peters. Det hvimlar på gatorna af trupper och afväppade intransigenter. Många af invånarne, isynnerhet qvinnor och barp, a förfärligt aftärda och bleka ut, som om 4e varit noderkastade de största försakelser; men nu finnes ingen brist på lifsmedel. Det försäkras mig med bestämdhet, att truperpa icke hafva plundrat privata boningar. I det hotell, der jag och mina följeslagare hatt, funno vi allt sädant vi lemnat det, icke ens vårt vin hade blifvit rördt. Hotollet hade träffats af tre bomber, men har git blott ringa skada. Det tillåtes ingen att lemna Ca:tagena, vare sigtilllands eller sjös. Alla de främröande fartygen gingo in i hamnen den 13 på morgonen, och ph eftermiddagen kastade de spanska fregatterua Saragossa och Almansa ankare på redden. Amiral Yelverton och cheferne för de andra otländska eskadrerna ha varit i land för att ilyckönska general Domingucz. Från Oran meådelas under den 14 denuss på aftonen: Numancia öfverlemnades i dag ill de franska myndigheterna och detta krigsfartyg för nu fransk flagg. General Contreraz, Galvez och juntan i Cartagena ställde sig under Frankrikes beskydd, Krigsguvernören Jät bevaka kusten med 1800 man för att hindra stt oågon skulle gå i land, och hawnkaptenen lät söndertaiga Numancias maskin för att fregatten icke skulle gå bort. Efter myndigheternas befallviug skulle trupperna atfväpna hvarje insurgentfartyg och inspärra manskapet i forterna. Upprorets ledare och officerarne på Numancia vägrade att gå i land, om man icke lät den behilla sina värj.r; men myndigheterna vills icke gå in härpå och sände tre kompanier zuzver ombord för att bevaka insurgenterna under det de fördes iland. Under utskeppningen inträffade de spanska fregatterna Carmen och Vitoria uader amiral Chicarri com begärde att Numancia skulle öfverlempas till honom. De franska myndigheterna svarade, att de måste sfvakta instruktioner från Versailles. -— Utlemnandet at fartyget har, som bekant, sedan egt rum. — Fransia regeringen har beslntit att utlemna alla de spanska strsffångarne från Cartagena till myndigheterna i Madrid, men deremot ati sätta de öfriga fångarne på fri fot,