Aftonbladet – 20 januari 1874, sida 3

som Andreas Isachsen, torde man få söka efter i det öfriga Europa. Det är icke Björnpstjerne Björnsons eld, men det är desto finare i vissa delar, och ingen af dessa två behöfva frukta att besegras af den andre. FINLAND. Det nya reglementet för Finlands bank, sådant det af ständerna vid senaste landtdag blef antaget, har nu vunnit högsta stadfästelse. Den mest genomgripande förändring, som genom detta reglemente åvägabringas, är den att Finlands banks befattning med de statsoch militieverket tillhöriga fonder och medel, som hittills förvarats i banken, skall upphöra, och att till följd häraf för dessa medels förvaltning ett geärskildt statseller finanskontor kommer att inrättas, för hvilket ändamål ständerna ur bankens medel anslagit en summa af 70,000 mark årligen, utom fri lokal i bankens blifvande nya hus. På detta nya embetsverk, hvars verksamhet och crganisation framdeles kommer att närmare bestämmas, torde äfven åtskilliga af de finansexpeditionen för närvarande kliggande göromäl komma att öfverflyttas. Bankens tjenstemannapersonal kommer i stället geaom den rya organisationen stt undergå en betydlig förminskring; enligt den nya staten försvinna en bankodirektörsplats, två kamrerare-, en kassörs. fyra bokhållare-, en kontorsskrifvareoch notarietjensten, — Huru snart det nya reglementet kommer att träda i verket, lärer bero på seuaten att bestämma. I anledning af denna retorm skrifver Helsingfors Dagblad: Åter har en särdeles vigtig angelägenbet bland de många, hvartill sistl. ständermöte gaf upphof, nått sin fullbordan. Ett kejserligt beslut har nemligen stadfästat det af ständernas bankfullmäktige uppgjorda och af ständerna med några detaljändringar antagna förslaget till nytt reglemente för Finlands bank. Genom denna regeringshandling inträder en betydelsefull vändpunkt i den nämnda institutionens utveckling, Finlands bark har under vårt tioåriga konstitutionella lif redan undergått tvenne djupt ingripande förändringar i afseende å sin ställnivg. Begge hafva de inneburit framsteg af högsta vigt. Det första rkedde genom den s, k. myntreformen, då Finlands banks sedlar på samma gång med den ryska statebankens upphörde att hafva tvångskurs i vårt land, i det att den metalliska rubeln och marken fastställdes såsom enda lagliga betalningsmedel i landdt. Banken blef derigenom i sitt förhållande till landets myntväsende likställd med de privata bankerna i landet och härigenom såväl tvungen som försatt i tillfälle att vidtaga med sina egna sedlars inlösen mot metalliskt mynt. Den andra föränäringen var att Finlands bank öivertogs af ständerna, hvarigenom den upphörde att vara en uteslutande regeringsinstitation. Och till dessa sluter sig såsom let treåje steget den nu laga kraftvunna jörändringen, hvars mest betydande moment igger i frånskiljandet af bankens verksamhet från den förvaltning af statsverkets fonler, hvilken Finlands bank hittills obligaoriskt omhänderhaft. Genom denna föräniring kommer banken för framtiden att bli iteslutande en anstalt för vanliga kreditch penningtransaktioner. Det förslag till reglemente för banken, vilket af ständernas bankfullmäktige, såom nämndt, blifvit uppgjordt och öfverlemiadt till landtdsgen, var töteslutande basedt på den nämnda grundsateen. Denna sodkändes äfven 1 allo af ständerna; men lessa ville icke äfyvemtyra förkastandet af le öfriga, visserligen mindre vigtiga, men Sf ptänderna för bankene verksamhet af betylelse ansedda förändrivgarne i bankens reglemente, i händelse nämnda vigtiga moment i morganisationen icke lyckades vinna regeingeps bifall. Derföre framställdes från andtdagen till monarken tvenne alternativa örslag, det ena innehållande den berörda estämningen, det andra med de förändrinsar i redaktionen, som genom detta moments ortiemnande voro påkallade. Emellertid är let nu det förstnämnda af dessa alternativer, om erhållit regeringens stadfästelse. Och lerigenom har den af ständerna nu förelagna omorganisationen af Finlanda bank sin helhet blifvit verkliggjord.Pristäflan i landskepsmålning om det at kejserliga senaten på konostföreningens anAllan anslagna priset at 1200 mark komner nu att ega rva i enlighet med de föeskrifter, hvilxa kungjorts af finska konstöreningens direktion i en uppmaning af den 6 Mars. sistl, år. De konstnärer, hvilka ja täfa om detta pris — det första som ittiils tillerkänts ett enda konstverk i Finand — böra inlemna sina under året utföra arbeten i konstföreningens lokal, jemte ppgift om afsigten dermed, inom utgängen f December mänad, och hittills hafva — erätter tidningen Vikingen — följande areten inkommit: at H. Munsterhjelmw: stort Finskt insjölandskap med qvarndam i förrunden och vidsträckt utsigt, redan utfördt våras i Helsingfors och utstäldt vid konstöreningens senaste exposition; af B. Lindolm: Finskt skärgårdslandskap med en öd stuga i tallskogen till venster samt olme och klippor i det lugna vattnet till öger, utfördt i Göteborg, der målaren upehållit sig under sommaren, och hemskia.. adt i höstas; af J. Knutson: Vy af chlier-see i eödra Bayern, uti aftonbelysing, med flere alptoppar i bakgrunden, en rukt af målarens studieresa till utlandet naste sommar; af O. Kleineh: Vy af louarnenez hamn i Bretagne, Frankrikes estligaste kust, ej långt från Brest, ett ort och friskt sjöstycke vid full dag med äsande böljor och seglande fartyg, utfördt Petersburg och hitkommet i dessa dagar, Antalet NL AMIagar och tidskrifter, som ut. fvas i Fivland under år 1874, stiger för irvarande till 39, deraf 21 svenska och 18 iska, Af de sistnämada utkommer ingen ida dagligen, hvarsmot af de svenska 4utfvas sex gånger samt 1 sju gånger i vecin. Det sammanlagdå Pprenumerationsprit jemte postarvodet för de avaenska 451