Aftonbladet – 12 januari 1874, sida 2

Article Image
garna afsette,, fött utveckla sig en kolonsal skogssköflingsrörelse, som till elut, om den får ohejdad fortgå, skall förvandla de i fråga varande trakterna till obebogliga ödemarker, hvilkas i bergen förvarade skatter, hvarpå denna landsdels blomstring kunde grundas, ej längre skola ega något värde. Det är i skygd af för annat ändamål meddelade och redan förverkade privilegier detta af utländingar bedrifra piundringssystem är efter är fortsättes, Riksdagon har omsider ingripit i saken genom en skrifvelse till K. M:t. Men medan den häraf föranledda undersökning ännu pågår, tvekar den utländska skogssköflarefirman icke att ingå till K. M:t med ofvan anförda ansökan, hvars enda och uteslutande syfte är att från bearbetningen af Gellivaras outtömliga skatter utestänga landets egna undersåtar och bereda firman ytterligare tid att rikta sig på ett förstörelseverk, som måste väcka hvarje tänkande fosterlandsväns sorg och arm. Vi ka förut påpekat, att sökanden ej git ter åberopa ers något sken af skäl för sin till K. M:t ingifna, utomordentliga aneökan. Gent emot de allvarsamma betänkligheter i afseende å svensk jords öfvergång i utländska undersåtars händer, gom i en annan skrifvelse från sistl. riksdarv fingo ett mycket allvarsamt uttryck, ha förfiktarne of de flackt kogmopolitiska och förment iiberala och tidsenliga åsigterna, dock alltid och uttrykeligen medgifvit, att upplåtelsen åt utländingar af svensk jord endast i det fall vore tillrädlig, när deraf vore att förvänta ett verkligt och betydande gagn för landet genom de utländska kapital, företagsamhet och arbetsskicklighet, som egnades Båt tillgodogörande af tillgångar, hvilka landets egna krafter ännu ej mäktade att göra fruktbärande. Detta har alltid varit den förutsättning, hvarifrån man utgått, då man främjat den utländska inkräktning af Sveri ges jord, som nu börjat väcka hela landets oro och bekymmer. Men, hvilket är då det med visshet påräkneliga, eller åtminstone möjliga gagn för vårt land, som skulle utgöra motivet för ett bifall till den engelska skogssköflarefirmans vidunderliga ansökan? Icke ens något försök har gjorts att påvisa någon sannolik nytta för landet af den gökta till låtelsenzs beviljande. Man skulle kunna tycka, att detta är ett drag af ärlighet. hvilket så mycket hellre förtjensde ett visst erkännande, som det i hela denna sak är så alldeles onstaka; men förhållandet för: klaras enklare och riktigare derigenom, att ett försök af nämnda syfte i sjelfva verket är alldeles ogörligt och endast derför ute blifvit. Den mångåriga slapphet, vederbörande lagt i dagen vid pröfning af utländingars ansökningar att få besitta fastigheter i Sverige, har omsider ledt derhän, att det knappt finns någonting, som icke åylika sö kande nu mera tilltro sig i förbållande till K. M:t. I det utlåtande öfver herrarne Loders ansökan, som från kommerskollegium infordrats, påpekas de uppenbara motsägelserna mellan de ansökningen tillhörande handlingar äfvensom den legala ogiltigheten at bifogade intyg. Det är tydligt, att man föreställer sig, att K. M:t ej ens skall bry sig om, huruvida meddelade faktiska uppgifter äro med sanningen öfverensstämmande, eller ens huruvida rent formella vilkor för ansökningens upptagande till pröfning iakttagits! Med den fullkomligaste likgiltighet för de enklaste anspråk å ett tillständigt beteende inlemnas en lösligt hopkommen ansökan, hvilkens bilagor, såsom kommerskollegium framhållit, lemna oafgjoråt, hvem det är, som verkligen eger inmutningsrätten till malmfältet, och till hvilken är fogadt ett intyg om hr Robert Loders ålder och frejd, utfärdadt icke af någon myndighet, som kunde deråt meddela lagligt vitsord, utan af en enskild person — en advokat i London! Den nyss antydda motsägelsen mellan bilagorna tyckes för öfrigt utmärka, att det är en sannskyldig Protevs figur, som i vexlande gestalter uppträder i denna sak. Ena gången kallar han sig The new Gellivara company limited, andra gången heter han Giles Loder, tredje gången åter Robert Loder. Allt efter omständigheterna visar sig än den ena, än den andra af dessa skepnader på skådeplatsen. Att den verklige sökanden emellertid är ett engelskt bolag, derom meågifver redogörelsen för The n. G. companys sista bolags stimma intet tvifvelsmål. Bolaget skjuter vid behof en person framför sig, och i ansökningen till K. M:t meådelas angående inmutningsrättens innehafvare endast obestyrkta och derjemte hvarandra motsägande uppgifter ! Trots de af vederbörande bergmästare framstälda, allvarsamma och tänkvärda erinringar har kommerskolleginm i sitt öfver ansökningen till K. M:t afgifna utlåtande. under förutsättning att hinder icke möter för ansökningens upptagande till pröfning, förklarat sig anse — sågom de icke alideles klara ordalagen lyda — omedelbart (?) hinder icke vara för handen att afstyrka ansökningen. Detta oväntade resultat blir ej mindre förunderligt, när man tager i betraktande kollegiets kaapphändiga motivering, som består uteslutande i en hänvisning till kollegiets tillstyrkande utlåtande öfver en dylik ansökan från en annan utländing, en preussisk undersåte, om vi minnas rätt. Om kollegiets åtgärd i sistnämnda fall skall kunna innebära ett subjektivt eller iför kollegiet sjelft tillräckligt skäl för dess I tillstyrkan af det engelska bolagets, under I herrarne Loders lånta skepnad, gjorda anI sökan, så föroatsättes naturligtvis, att båda ullen äro verkligt likartade; men att så är i händelsen, våga vi betvifla. Eller var verk iligen den preussiske sökanden en genom jmängårig, för vårt land förstörande verk-: samhet beryktad skogssköflarefirma, som I till förevändning för derha verksamhets fort. i gättande begärde tillstånd till en grufdrift, gom sökanden. hvilken blott eftersträfvar att från bearbetningen af en aflandets stör-! sta mineraliska skatter utestänga landets egna undersåtar, aldrig på allvar haft i tankarne? Förhöll det sig på sådant sätt, då! är analogien mellan bäda fallen klar och kollegiets handlingssätt konseqvent, och vi kanra då t djupt beklaga det första AS OSNMR LE RS Fr FR AR Kr JR BR PR FR BR AV BR DR Br AA KR RR RA OD dr TÖ MN AR RE jr AA RR Vv Vv NT ET DO BE

12 januari 1874, sida 2

Thumbnail