Aftonbladet – 9 januari 1874, sida 2

OLD RUDDERFORD HALL. Berättelse af M. E. BRADDON. Öfversättning. Klockan i Rudderfords kyrktorn slog tolf och älskaren stod ännu qvar på samma plats, då en karl plötsligt kom framsmygande från ett utskjutande hörn. Hvem hin är ni? skrek Frank och ru sade fram. Men skepnaden var försvunnen, Huset hade på denna sida en massa utbyggnader, hvilka Frank nu genomletade, sten förgäf vas; han fann intet spår efter den npattlige, objudne gästen. Han hade så noggrannt letat öfverallt, att han slutligen började tro, att han inbillat sig alltsammans. Dock kände han sig icke fult tillfredsställd. Den juvel, han egde i den gamla Tudorska bygg: naden, var i hang tanke en så dyrbar ädelsten, att den icke nog kunde skyddas och dertill egde han ju nu rättighet. Han gick följaktligen rundt kring det gamla huset och undersökte noga fönster och luckor; men den nedre våningen var så tillbommad, som den varit en belägrad fästning, och hade Anthony Champion än varit egare till oräkneliga millioner, hade han doc aldrig kunnat vidtaga bättre försigtighetsmått att skydda sig för tjufvar. Klockan slog ett just som Frank Greenwood lemnade gamla Halls egor och långsamt återvände hem öfver ängarna. . 4) Sö A, B, nr 1—5J