Aftonbladet – 9 januari 1874, sida 2

De i dag hitkomna franska och engelska tidningarna meddela nu några detaljer om den senaste statekuppen i Spanien, om hvilken vi hittills endast egt kännedom genom några högst ofu:lständigs och orediga teie gram. Den 3 dennec, dagen före statskuppen, herrekade redan på förmiddagen sior oro och rörelse i Madrid, emedan man ailmänt trodde, att om Castelar blef störtad och efterträddes af Pi y Margal skulle armen göra ett pronunciamento. Stora folkmassor samlades utanför cortes pslats, men a2kingrades genast af borgargardet. Kl. 3 på eftermiddagea sammanträdde cortes under Salmerons presidium. Sefior Orense höjde ett lefverop för den federativa republiken, hvil ket dock endast besvarades af veznstern. Castelsar uppläste derefter sitt budskap, hvil ket mottogs kallt från alla delar af församlingen, Oiias föreslog etttacksägelsevotum för regeringen, hvilket bestreds af Santamaria derigenom att han föreslog, att cories icke skulle göra förslagettill föremål för diskussion. Castelar uppsteg derefter och förklarade i ett kort och vältaligt föredrag, att han genast skulle afgå, om Santamarias förslag gjordes till. föremål för diskussion, Castelars tal applåderades med hänförelse från gallerierna. Salmeron förebråddåe bit tert Castelar för hans sätt att så tillväga, hvilket han påstod sätta den allmänra ordningen i fara. OCastelar svarade med värme, att regeringen ännu garanterade den allmänna ordningen och förnyade sin bkotelse att afgå. BSantamaria återtog sitt förslag, uader det församlingen högljudt ropade: Votering! votering! Kl. 7 ajournerade sig församlingen. Dan sammanträdde bter kl. 11. Salmeron angrep lidelsefullt regeringen säsom antirepublikansk. Castelar besvarade detta anfall med ett glänsande tal, i hvilket han förklarade regeringens politik vara i bästs bemärkelse republikansk, ehuru hvarken demagogisk eller socialistisk. Hans förbund med de radikale var nödvändigt till skydd mot intransigentes, som förstörde republikanismen genom reaktion. Han förklarade, att med de närvarande cortes vore all regering omöjlig, Ingen rinister kunde vara ensiktta dagar. Derefter företogs votering om huruvida regeringen under ferierna ppfyllt sin pligt, hvilken votering utföll med 120 röster mot 100. Castelar inlemnade nu genast regeringens afekedsansökan. Mötet uppsköt för en stund att bilda en ny ministår. Palanca valdes till president. Men kl. 7 på morgonen den 4 inkom general Pavia i cortes, åtföljd af en stark militärisk eskort och lät genom sin agjutart undervätta presidenten för eortes, att församlingen genast måsts upplösa sig. Under fem minuter höjdes högljudda rop och protester, och general Soccas jemte flere andra hotade med våld mot väld; men officern svarade, att trupperna genast skulle skjuta, om ieke le deputerade genast droge sig tillbaka. Samtidigt aflossades af soldaterne tvenne salvor i luften, Församlingen bröt då genast upp under stor oreda och förvirring. Ingen gjorde något försök till motstånd, avilket hade till följd, att ingen blodsutgjatelse eller arrestering förekom. Alla de de. puterade fingo fritt begiiva sig hem till sitt, Jorps dipiomatiqus behandlades med den största artighet och eskorterades utaf en seneral; trupperaa skyldrade gevär, innan le ryckte in i palatset. General Pavia benäktigade sig gonast inrikesministerna pa jats för att kli kerre öfver telegrafen. Der