Aftonbladet – 8 januari 1874, sida 2

Öfvanföre Strömsbörg har sjön blifvit åter pelamrad med den stora och klumpigt byggda ernvägsbron; och nedanföre samma af na-uen så täcka ö, som förr utgjort en prydnad ör strömmen öch staden, skäll nu läggas en y, än mera kolossal bro, som ytterligare skall tillskräpa och förfula det fordom så fria och vackra vattendrag, som här förefunits. Denna bro, hvars utseende i och för sig lär blifva så fult, att en af destadsfulk ige, som ändock varit med om sådana misafoster som den nya Riddarliolmsbrön, reserverat sig imot dess nppförande i dettaskick, skall erhålla dubbelt större bredd äf dön gata, till hvilken densamma anknyter sig; de fullmäktige hafva icke es lyssnat till det råd, en embetsmyndighet gifvit dem, att tills vidare endast gifva brotistorna denna onaturliga bredd; och ehuru den skall ligga helt nära jernvägsbron, kommer den icke att ligga paralelit med denha, vital sneåt deremot. Tvåstora trägbyggnader för tvätterskor bidraga ytterligare till vanprydnad för strömmen. : Utanföre Riddarhusgården har med stor kostnad för staden anlagts en vida större plan än för ändamålet erfordrats, men ehuru här vore det yppersta tillfälle aw bilda en liten vacker strömparterr, med löfrika träd till skögga och bänkar till hvila för dem som at. och påstiga ängsluparne, bar Drätselnämndens 1:sta aidelning ej kushat uttänka något sådant, utan staden har för de 35,000 rår denna plats kostat fått en ny kal sandbacke, Öfverallt utomlands skulle denna plats genast biifvit planterad med träd. Här har man aldrig begrepp om annat. än sten och grus. Bredvid detta snilleprof är man som bäst syaselsatt med att ytterligare minska den förut nog inskränkta bredden af Riddarholmskanalen. I.öfverensstämmelse med här rådande åsigt, att allt vatten bör fyllas eller öfverbyggas, förvandlades, då sammanbindningsbanan anlades, en stor del af Rid darkolmskanalsh till land; och nu har man, för åstadkommande af en promenad titänföre Ridöarhusgåiden, börjät utbygga derva rande kaj till en bredd, som på intet sätt öfvertnsstämmer med kanalens, och hvarize nom detta farvåtten skall blitva både fulare och för trafiken mera ob-qvämt än förnt. I stället för 14 fot hade denna kaj boråt hafva en bredd af allenast 10 fot, säframt man ej anser, att kanalen i allt fall bör, såsöm deh i Strömpärtorren, öfverbyggas och förvandlas till en puuschsalong. Fortsätta vi denna färd, finna vi arbetare i Norrström sysselsatta med att inskränka dennas bredd och att lägga den sten och det grus, som tär bottnen tpptagas, i stadens ännu ofyllda bampar, nemligen dels i stadsgårdehamnen och dele i sjön utanföre Rid darholmen., Längre ned utspyr den stora afloppstrumman under Carl 13:s torg stundligen sina massor af orenlighet iskeppsbro hamnen, sjöfarten till fromma och staden till ära. I Stadrgårdshamnen är men sys selsatt med att, i trots af Fallmäktigen vägran, utfylla hamnen till ået ofantliga omfång, som hr Lindhagen yrkat. Ingen kan säga, hvem som tillåtit det; men det sker dock. De få af Fullmäktige, som förmärkt det, blunda, ty det gäller ju blott att fyjla en hamn! Med Nybrobamnuen har man dk redsr blifvit färdig och af den fordom sä vida Ladugårdslandaviken Aterstår vid Djur gårdsbron blott en smal remsa, under det att man ickd ens, till ersättning för det föriorade vattnet, haft nog förståud att vid den länga strandplanen bereda stadens invånare en båthamn 1 Upsala och, snart sagåt bvilken annan stad som helst har mau släd:e vid nya kajanläggningar anordnat någon liten vik eller tilläggningsplats för småbåiar, der deasa äfven om vintern kunde urpläggas; men i denna stora sjöstad äro egarno till ge hundratsis båtar, som här finnas, i stör sta förlägenhet att finna någon plats för desamma. Föga betyder dock detia emot den oeaflåtliga förstörelsen af stadens mesi oersättliga egendom, dess hamnar, i hvilkas ställe städens stränder gärneoras med dypö lar och sandbackar. När skali Stockholm, lika med andra hufvudstäder, erhålla en sty relse, bogåfvad raed skönhetssinno och it för vården af det, som förr utgjort studen: fägring och stolthet, dess hamuar och vat terdrag? -x I