Aftonbladet – 5 januari 1874, sida 3

TERNISKT. ov Dynamo-elektriska maskiner. 2 Uti ett i föreningen för näringsflitens befrämjande i Preussen hållet föredrag talade dr W. iemens om de vigtiga användningar, hvilka elektriciteten dels redan finner, äfven inom andra industrigrenar än telegrafien, signalväsendet och galvanoplastiken. dels efter all sannolikhst framdeles är kallad att finna i en utsträckning, som man ännu knappt kan öfverskåda. Redan för längesedan hafva väl Wagner, Jacobioch andra försökt att begagna den genom galvaniska batterier alstrade elektriska strömmen till drifkraft i stället för ånga. Men dessa experimenter måste stranda, dels emedan det elektriska bränslet — zinken — är alltför dyrt i jemförelse med kolet. dels emedan hans nyttiga effekt minskas i så hastig progression med det af honom frambragta arbetet, att de eiektro-magnetiska ar betsmaskinerna komma att gifva en med deras storlek aftagande effekt af den till de elektriska strömmarnas väckande förbrukade zinken. Härtill komma ytterligare svårigheten, kostnaden och besväret med anskaffandet och underhållet af de erforderliga galvaniska batterierna, hvilka måhända mer än billlgt afskränst teknikern och utgjort det hufvudsakliga skälet, kvarför elektriciteten haft så svårt att vinna insteg inom andra närivgsgrenar. Man har visserligen för lång tid sedan, och i många fall med den bästa fram? gång. försökt ersätta de galvaniska batteriornas strömmar med induktionsstömmar, hvilka uppkomma uti kring elektromagneter lindade -å partrådar. när en kraftig stålmagnet föres förbi jem ; likväl-hafta dessa magneto-elektriska maskiner allt för stora dimensioner, om starka verkningar skola åstadkommas, och stålmagneterua förlora snart sin kraft. Siemens har redan för många år sedan uppfunnit en s.k. dynamo-elektrisk maskin, hvilken hufvudsakligen skiljer si från de elektromagnetiska ferigenom, att stålmagneterna äro helt och hållet bortlagda och ersatta af en elektromagnet. Då det mjuka jernet i-en elektromagnet alltid qvarhåller en obetydlig mängd magnetism, så gör han i början af maskinens verksamhet samma tjenst som: ep svag stälmagnet och väcker följaktligen svaga strömmari koppartrådshvarfren kring den andra elektro-magneten. Dessa strömmar genomlöpai samma riktning hvarfven kring den första magneten och öka bans magnetism. Den starkare magnetismen alstrar återigen kraftigsre strömmar, dessa starkare magnetism och så vidare, tills maximum för jernets magnetisering blifvit uppe Uti dessa maskiner förvandlas således kraften direkt, d. v.-s. utan förmedling af permanenta magneter, i elektriska strömmar. Som:elektromagnetismen är betydligt starkare än stålmagnetismen, kunna temligen små dynamo-elektriska maskiner frambringe gauska kraftiga strömmår. Dessutom kan man bygga maskiner af tillräckligt stota dimensioner; hvilket till följd af stålmagneternas motsvarande försvagande icke låter sig göra med elektro-megnetiska maskiner. ett särdeles enkelt sätt kan-man åstadkomma magnetiska kopplingar med omvexlande rörelseriktning, söm det många gånger i mekaniken brukas för svarfetolar. hyfvelbänkar, valsverk, m. m. Denna koppling beror derpå, att en elektro-magnet met ganska stor kraft fastbåller ett emot honom hvilande ankare, nnder det han på ett högst obetydligt afstånd endast-med mycet ringa kraft förmår att draga det tillsig. Emot förstnämnda kraft svarar den-triktion, medelst hvilken kopplingen, utan alla roekaniska bjelpmedel. åstadkommes. Att denna friktion kan vara tillräcklig för öfvervinnandet-af ganska stort motstånd visa lökomotiverna, hos hvilka friktionen mellan hjulringen och skenan äfvenledes utgör den enda kopplingen. Siemens föste vidare uppmärksamheten på bruket af större ump-eI ok Orska maskiner till andra ändamål. ålunda gifva de i hans fabrik bygda dynamoelektriska lysmaskineroa, ehura de blott intaga ett rum af några kubikfot, ett elektriskt ljus motsvarande ljusstyrkan hos8000 vanliga spermacetiljus. under det de starkaste af alliansbolaget i Parishittills konstruerade magnetoelektriska Jysmaskinerna. trots deras kolossala storlek. endast motsvara 500, och det elektriska ljuset från starka galvaniska batterier blott omkring 200 sådana ljus. Dessa maskiner kunna äfven konstrneras så. att de frambringa kraftiga strömmar med obetydlig spänning, passande för elektro-kemiska sönderdelningar. Dessa med ringa kostnad till nästan obegränsad styrka slstrade elektriska strömmar erbjuda äfven ett ytt och vigtigt hbjelpmedel åt metallurgien. Särskildt tror Siemens, att det galvaniska frånskiljandet af metaller ur smält malm är ämnadt utt framdeles spela en stor roll i metallurgien. Slutligen fäster ban uppmärksamhet på att den kraft, som dynamo-elektriska maskiner erfordra, seoretiskt vore beroende af deras verkliga effekt, ch att således det i början omnämnda hufvudsakliga hindret för konstruktionen af ekonomiska wrbetsmaskiner helt och hållet eller till största lelen bortfaller, om man använder genom dy1amo-elektriska maskiner alstrade strömmar till Irift af elektriska arbetsmaskiner. Det vore deröre tänkbart ett man i kommande tider skulle öra de medelst ofantliga dynamo elektriska makiner skapade strömmarne till husen, likasom nu vas och vatten, och här efter behag använda dem till utveckling af ljus. värme eller kraft. (Polytechnisebes Journal, 4878, s. 594)