Aftonbladet – 5 januari 1874, sida 3

ras skrytsamma kslaser. Jag vill inte att min. dotter sEall spännas för Samuel Green woods triumfvagn. Men då det endast är fråga om ett croquet-psrti, som du finner nöje i, vill jag, som sagdt, inte hindra dig. Tack, älskade pappa! Hur dags ämnar du dig dit? Strax efter middagen. Såledeg klockan ätia, jag skall skicka David efter dig klockan half tio. Endast en och en half timme! Hur skall då tiden räcka till att äfven dansa litet i det gröna? Hon hade ett par gånger dansat med Frank i den gästfria prestgården och funnit att ban kunde vara en bra angenäm sällskapsmenniska, Vet pappa, jag tror att det skall bli.en liten sup6 efter spelets slut, stammade hon. Skall det äfven bli gup6? Nå ja, klockan tio då eller senast half elfva. . z Tasen tack, goda pappal!s Tack, min älskling! Man skulle nästan kunna tro, avt dessa menniskoör voro de bä sta vänner du någonsin kande önska dig. Flickorna från prestgärden komma äfven dit, sade Christabel mildt. Det var en annan sak; det förvånar mig inte att du fäst dig vid dem. Skynda dig, mitt barn, att kläda dig; du behöfver inte vänta på mig. Christabol kysste sin far och skyndade med lätta steg till sitt rum för att göra en hastig toilett. Ehuru hon var glad, kände hon sig dock beklämd, en obestämd oro hade gripit hennes hjerta och denna ängalan stod i samband med den obekanta miss Perkingtons bild. Rosa Greenwood hade visserligen sagt att hennes bror, som alla ungherrar, hade en besynnerlig smak, och detta hade hoa yttrat. med en ton, som tydligt gaf tillkänna, att han föga brydde sig om