Aftonbladet – 5 januari 1874, sida 3

Bref från Amerika. XLIIIL ICaliforniens mineralrikedom i allmäshet Om man får tro en statistiker i Noewyork, Isom här i Amerika har godt namn om sig inom den vetenskapliga verlden, så skulle Jallt det guld, gom man årligen tillgodogör sig inom Förenade Staterna, fördela sig på följande sätt: 15 proc. nedsmältas inom landet och förvandlas till fabrikationsföremål, 35 gå till Europa, 25 gå till Cuba, 15 gå till Brasilien, , 5 direkt till Kina, Japan och Ostasien, och 5 förblifva i circulation inom Före nade Staterna. Af? det guld, som går till Brasilien, Cuba och Vestindien, agtager samme författare ait hälften kommer ön Enurcpa, hvarifrån åter fyra femtedelar deraf gå till Indies, der dess cirkulation nästan upphör. Till den amerikanska guldproduktionen i allmänhet lemrtar, gom jag i föregående bref visat Californien en ofantlig del, men om också guldet är dess hufvudsakliga produkt, så saknar det dock ingalunda apdra metalliska rikedomar. Sant är, att det icke är ett siltverland, såsom Nevada, ty det silfver, gom grufvorna lemna, repretenterar ingen stor summa och framkallas mest genom de kemi eka processerna; då grlåmiålmen skiljes från de andra med bonom förbundna ädla metallerna, Visserlgord apptäcktes verkliga silfverminor år 1860 vid Esmarelda i Monokretsen äfvensom vid Catn i Talare-kretsen, och böarbetandet af dessa såväl som al nigra andra, som man funnit i sydöstra delen at landet, tog genact sin början. men till någon verkligt lofvande grufdrifthar det aldrig kommit. Den urphemtade grofmalmen år vigserligen rik nog, mel silfret förekommer i densamtia tillsammans, med andra metaller, hvilkas frånskiljande endast kan försiggå medelst on mängd kemiska och tekniska processer, som äro allt för dyrbara för den ståndpuvkt, uppå hvilker hergavetenskapen här befinner sig, Det är också ott gammalt ord: språk, gom sägör, ,åö ör att bär kunna bearbeta en silfvergrufva, är döt nödvändigt att hafva en guldgrufva Ena annan Ofsek till att Californiens silfverminor icke blifvit mera bearbelsås är väl äfven att i den när. gränsande staten Nevada fnnäs de mest rika silfverminor, till hvilka naturligtvis kapital och arbetekrafter söka sin väg. Den metall, söm. Häst efter guldet är den vigtigaste för staten, är qvicksifuer, af hvilket. det finnes ofantliga. rikedomar, och sta: tistici påstå, att öfver hälften af allt det dvicksilffer, som gåt tt I verldemarknaden, kommer från Californien. Alla qvicksilfver. zrofverna äro belägva vid knostberget och icke långt äöder och norr om San Francisco, Er af de vigtigaste är Now Almaden i Santa Clara-kretsen, ippkallså after on dylik i Spanien varande grufva, Qvickallfret upptäcktes år 1846, och 1848 började man bearbeta denna gräfvi; som tnart visade sig vara en af de rikaste i-verldeii, eeh ehuru arbetet oupphörligt fortgått, eger den likväl ännu.i dag grofmalm i nästan outtömliga äventiteter. I avantitarivt hänseende har sålunda grufvan iogentiog förlorat, deremot har den förlorat något i qvalitativi. Under dess första tid lemnade nemiigen grufmalmen 15, 18, ävda upp till 30 proc., men pu är proöentbalret något mindåre Almaden-minorna i Spanien lemna öSnäast 19 proc, och de vid Idria i Krain blott 113 prot. — Processen för qvicksilfrets utdragande-är enkel nog, och hvad jag fick lära derom,! 1ä jag var nere vid New Alwaden, skall jag . här i korthet söka beskrifva. Det tförata! iom möter ögat är ett slås: stor kab, som cke är olik ett af våra mindre tvävånings as i Stockholm, Ingendera afkubens sidor , nar nägra fönster, men dess inre t vågar. leladt i flera afdeltingar medelst väggar. : At dessa väggar, två i hvarje afdelving,;; väcker den ena icke alldeles upp till takot; eli den Bnära Icke alldeles ned till golfvet: UJrder det hela äro avbragta väldiga ugnär. Den öfversta afdelningen fylles nu till efj, tel med grofmalm och täckes sedan noga j, red soltorkad tegelsten. Derefter antändes Iden och efter en tldrymd af 5 till 6 timnar börja avicksilfverbhgorna utveckla ig. Genöm tomrädimen ofvan och under räggarne drifvas de nu tpp och ned från ; len ena kammaren till den andra titl dess ie slutligen ingå i dem 8. k. kordensationeammären, der da förvandlas i rent qvick; ilfver; som sedan genom jernrör ledes vt ill i närheten stående fat. ; Man påstod här stt arbetet i qvicksilfver.! d jinorna samt äfven i det iure af Yutamen, i ä vilka reduktionzapparaterna befinna sig, in t salunda är så skadligt för Helsan, som man västått. Arbetare, som äro försigtiga och . ramför allt icke innan en. viss afkylning gt sum begifva sig in i de heta kamrarne, I laga nästan aldrig öfver qvicksilfverförgifting, och köpmän oth tjenstemän, rom beä na sig i minornes och verkstädernas omeelbara närhet, hafva icke erfarit någrs menga följder för sig sjeltva eller sina familjer. Ivad arbetarnes sundhet specielt vidkom3 I I no op Lf t 4