Aftonbladet – 3 januari 1874, sida 2

ligen tänkte hon sig äfven en och annan middagsbjudning i Samuel Greenwoods komfortabla hus, sågom hörande härtill. Detta är en sak, min älskling, som jag fruktar du aldrig för se, svarade fadern dystert. Jag stängde min dörr för verlden, då jag från din mors begrafning återvände till det hem hon för alltid lemnat. Nej ,Christabel,, verlden och jag ha gått för skilda vägar, för att någon sympati ännu skulle finnas qvar oss emellan. Jag är säker, att jag nu skulle känna mig lika främmande bland menniskor som den person gjorde, hvilken under revolutionen från en tjugufemårig fångenskap räddades ur Ba stiljens underjordiska fängelsehålor. Men var säker ph, att det ej är min mening att för beständigt stänga dig inne så här, mitt barn Du har till min stora öfverraskning hastigt utvecklat dig till en ung qvinna, och jag behöfver tid att vänja mig dervid, men jag skall försöka att bereda dig ett sladade lif tirefter. Jag försäkrar, att jag ej önskar någon örändring och att jag för allt i verlden ej vill lemna dig, pappa. Om du hyser några olaner att skicka bort mig, så måste du senast slå dem ur hågen; alla verldens nöen skulle ej kunna ersätta mig dig, pappa! Ack, jag är så lycklig här! Jag har ju mina artiga att besöka och — och några få vänlex — hon tvekade och rodnade, ty hon om ihåg att den förhatliga familjen Greenvood var ibland dessa få — och min gamla ära Gilpin. Mr Champion log vid detta senare tillägg. Gilpin är just ingen paradhäst för en ing dam, sade han. De flesta tro väl tt jag ej kan gifva dig någon bättre och tt skälet till mitt tillbakadragna lefnads