Aftonbladet – 2 januari 1874, sida 2

JBKLUBSVLUNUGV GISARVR, At BOIA AV IAS ADB ara den vigtigaste. De goda tiderna hafva hatt till naturlig öljd en förhöjd lön för hvarje arbete, hvil en i sin ordning förorsakat en högst beydlig stegring i prisen på lifsförtiödenteer. Da goda tiderna hafva derför äfven arit dyra tider, som i synnerhet äro trycande för löntagafö uch kapitalister. Dessa mständighetör hafva föranledt ?egerlngen, vilken dervid drifvits af en berömvärd om anke om sina tinderotdnade, att af samt iga embetsverk infordra förslag till ny löne eglering i före med plan till förenakad arbetsordning för under dem lydande jenstemän och, om möjligt, till reduktion vf dessatv antal. Ått regeringen begsenade tt tillfälle, då billigheten påkallade en löveörbättring åt dess underordnade organer, tt göra början till en sådan förenkling sf itatsmaskinerist, hvars önskvärdhet flere sånger af riksdagen varit uttalad, kan ej inses för annat än välbetänkt Embetsvarken hafva också inkommit med mer el jer mindre allvarliga planer till omorganisationer, åtföljda af förslag till förhöjnissar af 20 till 50 proc. af förut innebafda öner. Euligt hvad man tror sig veta kom mer . dock intet organisationsförslag att för nästa riksdag framläggas, hvaremot Tege ringen antages konima att föreslå ett dyr tidstillägg för nästa år af 20 proc. äl ds nuvarande lönebeloppen. Det är dock att hoppas att, om detta för en gåvg beviljas, det gedan ej må antaga karakteren af fast, hvarigenom örgahlsationsfrågan, då hon ej längro har ett stöd i hoppet om förbättrade lönevi:kor, kanske åter på behaglig tid un: denskjutes. Kna annaxr följd af de goda tiderna är att dena f E. arbetsklassen börjar blifva mer genomträngd af känslan af sin betydelee förl. samhället, hvilket faktum bör helsas såsom glädjande, helst deona sjelfkänsla icke, så som i åtskilliga andra länder, gifvit sig luft i några sociallstiska oroligheter. Ea och annan arbetsinställving har Visserligen före kommit, men alltid erhållit en frallig lös nieg. Arbetslönernas orimliga stegring, särskildt i de nörra provinserna, samt de till följl sf säringarnas hastiga utveckling ökade inflyttningaröå till indnetriene. hufvodorter äro exnade att iogifva farbäga för att jordbruket kommar att lida brist på väl behöfliga arbetskrafier, men då dessa ej keana skingras på arnat sätt än det af er farenheten awVisäde, ett desea förhållanden småningom skola reglera sig sjelfva, måste man tåligt se tiden an, fördragande de mins dra olägenheter, som äro åtskiljnktiga följe slagare åt ojemförligt större fördelar. Donna storartade materiella utveckling har ej kugsst öndgå att inverka befruktande äfven på det andliga örmrådet. Ätven för vetenskspen och konsten har det varit et godt år. Syxnerligen hafva våta högsta bildningeanstalter, universiteten, varit före mål för frikoetighet. På förslag af en en skild motiorär beslöt nemligen rikedagen att ordinarie skademiska lärare vid fylda 65 år skulle eg rätt ett vid efskedstagan det erhälla lönen i pension; hvilket beslat vitnar om ömhet ej blott för i veresskapens jeost grånade och rttjente lärare, utan framför allt för ve-evckapen sjelf, hennes änga äjbnessvenner och högskolornas lärjan ger. Åflven den fosterländska konsten upp munxtras från riksdagens siås, men i ännu högre grad af enskilda, och ju mer till gängligdess alster genom offentliga samlinger blifvit, desto ftörre ha naturligen deras izverken på den allmänna bildningen också kuarat vara. Genoil läförlitvandet f sine ika konstaamlingar med status bar konung Ca:l XV betryggat åt sig ett fortfarande irflytande på evensk odling och en tacksam bågkomst. Såsom salstrande på konstens område har desta år kanske ingen särskild ut märkelee men åtminstone på de bildande konsternas omlde märkes en jemrut fortgå nde mvesckling instiozel riktning. Poesion tter tyckes hafva haft ett trädesär, utan tvi!vel bercenide på de materiella intressenss förherrskande icflytunde. Att sinnet derför dock ej är förslap; adt visa d nya upplagor af Tegn67, Runeberg, Geijer och Alwqvist, som utgå I tusental. På tal om den sven ka kotisten törde böra. anmärkes de förlaer hon lidit genom blildhugearen Molins och skädespalaren Dahlqvists fröntalle. Den obestridligt vackraste riktningen I vår tids sträfvanden är der, som åsyftar att gifva det uppväxande slägtet en omsorgsfuliare uppfostran, än dess fäder egt. och sålunda gör: mennviskorna bävtre, friare och lyckligare, ty naturligtvis är det derpä all nopfostran måste gå ut. De ttgärder, som i detta hänseende under året vidtagits, hafva haft till mäl att sätta den lärda skolan i ett närmare samband med lifvet, som dock måste vara. all skolas slutpunkt och ändamkl, Studiet af de klassiska språkenv har oppskjuwits till elsmentarskolans fjerde klass och ämnen, som anres hafva större detydelse för enallmänt medborgerlig bildning, ha intagit deras plats, hvärjemte kursafslutningar på flere stadier inom lärover ket tvifvelsutan komma att åt skolstudierna gifva en mer pråktisk riktning. Den krat tiga häfstång för spridande af allmän fogrerländsk odling, som ligger i folkhögskoleid6n, synes med hvarje år vinna allt större terräng i folkets medvetarda. Under 1873 hafva tre nya fo!kbögskolor öppnats. nemligen i Vestergötland, Nerike och Medelpad, den gistnämnda den första i Norrland; sä att, med de förutvarande i Skåne, Biekinge. Östergötland och Södarmanland, utgör antalet af folkhögskolor 8 för ynglingar och 2 för flickor, En annan ädel riktning i vår tid är dess vackra bemödanda att åt dem sjelfva och samhället rädda falina likar, Ockeå i detta afseende förtjenar det förflutna året erkännande. Riksdagen har nemligen i en skrifvelse anhällit att K. Met ville taga i öfver4 Sm AA mL GG a me 9 MY ot FR OM rr Ö Br ÖS BB BD LA