Aftonbladet – 30 december 1874, sida 3

Konstindustrien på verldsexpositione i Wien. XV. 9. Sverige. (Siut.) Vår konstindustris framtidsbana. Hvarja träget arbete bär frukt. Om a betet för konstindustriens befrämjande vårt land i dag skulle säga hur långt de bunnit och hvad det uträttat, så skulle de kunna säga, att det har alstrat en mera ä förat vanlig, allt mera och mera genomträr gande fordran på vackert arbete hos kor sumenterna, och arbetarne, handtverkarne fabrikarterne måste komma denna fordra till mötes. Handtverkaren inser numer genomgående, att denna fordran är väckt med eller w0t sin vilja, varm för sake eller harmsen i sitt innersta, måste ba följa med; ty om han än icke skulle h: sinne för sakens högre betydelse, är hal klok nog att inse, att produktionen af skön; alster är det nyttigaste i verlden, emedai numera denna skönhet är den bästa oci snart sagdt enda väg för att få varan såld terstär nu, att med varsamhet tills: hvilken väg värt land och vårt konsthandåt. verk bör gå, för att inom landet kunn: konkurrera med de utländska varorna och mkbända i en fraatid till och med finna er utländsk marknad. Svaret är, som alltid i vår konkurrerandr id: Vi mlste finna en sak, som vi kunn: öra bättra än alla andra, deri ingen kar äfverbjuda oss. Frågas då på hvilken väg vi skola slå in i vår konstindustri för att finna och utföra denna sak. Det lär Wien expositiopen oss. Vi ha i denna berättelst om expositionen ofta nog vidrört det faktum. att alla de smärre nationerna endast obser verades i den ztora konkurrensen, der, hvarest de ur sitt eget natioBella väsen hade alstrat originella och för andra nationer mer eller mindre oltkomliga saker, ja, de: !ler till och med om de största folken t de fått betydelse för verlden alldeles i saroma mån, som de ha förstått sig sjelfv: och fått betydelse för sig sjelfva, Man bli för .verlden blott hvad man är för sig sjelf Det bör genom det föregående vara klart att hvad som inom de olika nationerna ka: priffas npp till den högsta skönhet, det ari också derför nationerna ha sin bäst. yrka och hvarigenom de äfven vinna de: största erkännande hos utlandet, är den is instfi söm växt upp ur landets egna kultw förhållanden, och som derför äfven sammar bänger innerligast med hela folkets histori ska medvetande, den sas. k. nationella hns ndustrien och den nationella fabrikstionen Detta är. traditionens praktiska betydelse På dessa saker mäste vi ta fasta. Natur igtvis får denna sats ej uppfattas så, soc kunde någon nation, 2j ens den största längt mindre de små, umbära hvad andr nationer ha skapat — blott barbariet var ex sång fosterländskt; tvärtom framgår jr ust kalturens allmänna blomstring deri renom att nationerna tillegna sig frän hvar ndra det bästa. Men man rate för at unna draga sann nytta af dessa lån ha e gen stam, på hvilken det främmande ka: nympas, en inhemsk kärna, kring hvilke. let länade kan utbildas och bli vårt eg: